Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adlerbeth.
411
§ 31.
Adlerbeth.
Adlerbeth, Gudmund, Jöran, född 1751, död 1818.
Virgilii och Horatii metriske öfversättare, har spelat
än mer än Regnér en afgörande roll i behandlingen
af 2:dra gruppen af de bistarka (de kraftigt bistarka
B
på andra s s s) i s. k. antikefterbildande vers. Ja,
H
han är därvid af den stora betydelse, att han
rätteligen skulle erfordra ett särskildt kapitel, men
utrymmet i en afhandling sådan som denna tvingar till
begränsning.
Det bekanta Företalet till hans öfversättning af
Virgilii Æneid, Stockholm 1804, anföres ofta såsom
grundläggande för svensk metrik. Så heter det t. ex.
i Svensk familjebok, artikeln "Adlerbeth":
»Hans företal till Æneiden är den första säkra
framställning af" grunderna för svensk metrik.»
I detta Familjebokens och många andras liknande
yttranden om nämnda "Företal" ligger en ej så liten
öfverdrift. För det första och väsentligaste hade
redan nära ett och ett halft sekel förut Stiernhielm i
Hercules, tryckt 1668, som vi sett, praktiskt gifvit
svenska metriken den undergrund, som än i dag i
bottnen uppbär hela byggnaden — huru mycket man
än sedan lånat ornamenter, från Voss och de andra
tyska antik-öfversättarna! För det andra, emedan
Bergklint redan 20 år (1781 och 1794) och Regnér 3
år tidigare (1801) än Adlerbeth (1804) utgifvit sina
arbeten. *
Regnérs arbete citeras också lojalt af Adlerbeth:
»I}n aktningsvärd Författare har ändteligen gjort ett vigtigt
steg, att fylla Svenska språkets brist i denna del, genom en
Afhandling om Metriska öfversättningar och grunderna till en
en Svensk Metrik. (Herr Kongl. Sekrçteraren Gustaf Regnér.
Afhandlingen är tryckt 1801.)
Till rättesnöre för Svenska metriska versen, har han
antagit accenten, med den sorgfällighet vårdad, att blotta uppläsningen
ger versen dess behöriga takt och ljud. Han har icke allenast
utredt denna grundsats genom en närmare underrättelse om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
