Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
Genmäle.
Hvad nu först beträffar de principer, från hvilka herr R.
utgår, så må vi så godt först som sist bekänna, att vi icke
tillhöra antalet af dem som anse, att talöfningarna och
förvärfvan-det af »praktisk färdighet» bör stå som hufvudmålet för
undervisningen i franska uti de svenska skolorna. Vi behöfva här
ej vara vidlyftiga, då en ståndpunkt, som i det närmaste
sammanfaller med vår egen, på senaste tiden vid flere tillfällen
talangfullt förfäktats af lektor Nordfelt. Hufvudsaken är och
förblir nog för oss svenskar att sätta lärjungen i stånd att
riktigt uppfatta de franska texterna. Det säger sig själft, att ju
större färdighet han därjämte kan ernå i det talade språkets
riktiga uppfattning och i egen behandling af språket i tal och
skrift, desto bättre; dessa kunskaper må blott icke eftersträfvas
på de förras bekostnad. Det resultat, skolan kan uppnå i
afseende på allsidig insikt i franska är — såvida icke särskilda
omständigheter föreligga, såsom att ämnet studeras speciellt
intensivt på andra ämnens bekostnad — i sin helhet skäligen
begränsadt. Och inga skäl finnas ju för att antaga, att detta
språks ställning vid våra läroverk i framtiden kommer att
förbättras; snarare föreligga skäl att frukta för motsatsen.
Nu är det alldeles obestridligt, att näppeligen någon
modern fransk text, ens den lättaste novell-prosa, kan begripas
utan kännedom om ord och vändningar som disconvenir, ignorer,
il est à présumer, il ne joue jamais qu’il ne perde o. dyl., hvilka,
som herr R. riktigt anmärker, företrädesvis eller nästan
uteslutande tillhöra den litterära stilen. Skulle nu allt, som ror
sådana uttryck, sättas med mindre stil, skulle detta helt naturligt
ingifva lärjungen (och läraren) den föreställningen, att detta vore
mindre viktiga saker — hvilket det näppeligen från vår
synpunkt kan anses vara. Däremot vilja vi icke neka till att herr
R. har rätt, då han anser att exempel som »vienne un malheur,
on l’abandonnera» böra sättas med mindre stil. (Huruvida (Jet,
såsom numera tämligen sällsynt och tillhörande den poetiska
stilen, alldeles bör strykas, såsom herr R. anser, är däremot
för oss icke så klart. Dumas père säger på ett ställe : » Vienne
un conspirateur en ce moment, et il sera le bienvenu», och en
dylik konstruktion ha vi helt nyligen sett i en fransk tidning i
en uppsats angående den olycksaliga »affaire Dreyfus».)
Det är för öfrigt uppenbart, att afgörandet, hvad som i
alla enstaka fall skall betraktas såsom blott litterärt och ej
tillhörande det vårdade talspråket, ofta måste blifva ytterst
vanskligt — helt säkert också för bildade fransmän själfva. Vi
frukta, att ett försök att i en lärobok genomgående medels olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
