Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
ERIK BRATE.
tillfogande af det latinska namnet, då de nu stå obegripliga
för andra än den landsändas barn, där de äro gängse. Vid
den stora tillväxt af ord ur hvardagsspråket, hvarmed ordlistan
riktats, är deras lägre rang angifven med »hvard(agligt)»,
hvadan ingen behöfver befara, att uttryckets ädelhet skall
minskas genom dessa ords upptagande. Ålderdomliga ord
äro genom »åld.» som sådana betecknade.
De grammatiska uppgifterna innehålla också åtskilliga
framsteg i jämförelse med sjette uppl. Af den-genus på
tryckstarkt själfljud t. ex. idé, fotografi heter best. form
icke blott idé-en, fotografi-en, som i sjette uppl., utan ock
idé-n, fotografi-n efter talspråkets fordringar, däremot blott
bo-et, kafé-et, kompani-et. De föråldrade och långsläpiga best.
f. pl. borgare-na, domare-na, fiskar e-n a o. d. af borgare, domare,
fiskare, som sjette uppl. förordade »till undvikande af
tvetydighet» (förväxling med best. f. pl. af borg, dorn, fisk o. d.)
och som på grund af denna anbefallning under mellantiden
fått ett visst insteg, upptagas nu icke mer; det påpekas, att
befaradt missförstånd genom ändring af ordval eller
satsbyggnad lika lätt kan förekommas i skrift som i tal.
Den viktigaste ändringen i de grammatiska uppgifterna
är den förändrade beteckningen af genus, i det mask. och
fem. blott begagnas om lefvande varelser; öfriga ord, som
icke äro neutra, anses som ett nytt genus, realgenus,
be-tecknadt med r. Grunden för fördelningen angifves så, att
för mask. användes han, för fem. hon, för. realgenus den.
Ord, för hvilka både han, hon och den användas, betecknas
med mr., fr. Så har 1111 genus framställts i det framstående
arbetet af E. Tegnér d. y. Om genus i svenskan i Sv. akad.
handl. VI (1892). Därvid menas dock med genus något
annat, än man menar därmed i formrikare språk och äfven
hittills menat i svenskan; genus har förr ansetts bero på
olikheten i dé former af artikel och adjektivt attribut, som
bestämma substantivet, och regeln om det ersättande
pronomen, han, hon, det, har blott varit en nödhjälp för
nybörjare; ty. das Mädchen är neutr., ehuru det ersattes af
pron. sie, statsråd neutr., ehuru det ersattes af han. Betraktar
man frågan ur denna riktigare synpunkt, som hos Tegnér
har en mera undanskjuten ställning, finnas i vårt språk
blott två genus, ett omfattande det gamla neutrum, som fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
