Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
K. Y. LUNDQVIST.
ringen?» Om lämpligheten af dylika täflingar kunna
meningarna vara delade; visst är, att de ej befrämja det
sakliga tankeutbytet och ofta förkväfva detsamma. Det
blir en panegyrik, ett äreminne, som ej i minsta mån
bidrager till frågans utredning. Det ifrågavarande
arbetet kan ej fritagas från denna anmärkning. Anmälaren
vill genast från början säga ifrån, att han för ingen del
anser den nuvarande katekesutvecklingen oduglig eller
vill vara med om att från den kyrkliga undervisningen
skilja Luthers oförgängligt härliga Lilla katekes. Men
därifrån är steget omätligt långt till Förf:s ståndpunkt,
att ett borttagande af dessafrån den tidigare
barnaundervisningen vore ett sorgligt helgerån, som skulle få de
ödes-digraste följder.1) Det låter sig nämligen ej bestridas,
att Luthers Lilla katekes vållar många, för att ej säga
de flesta barn svårigheter, hvilka ej stå i rimlig proportion
till det gagn, barnet på sin ståndpunkt däraf har. Detta
är helt enkelt ett faktum, och detta faktum kommer man
ej ifrån genom att hänvisa till, att Lilla katekesen »är
så dyrbar för många tusen sinom tusen kristna», än
mindre genom att mot dem, som påpeka detta
faktum, slunga Jesu ord: »För hvart och ett fåfängt ord,
som människorna tala, skola de göra räkenskap på
domedag.» Ej är det ord fåfängt, som springer fram ur ett
djupt erfaret lifsbehof att råda bot på ett verkligt ondt:
ungdomens fjärmande från den kristna tron. Ej
behöfver den frukta en fällande dom, som sträfvar att efter
bästa förstånd och förmåga ersätta ett bristfullt
gammalt med ett måhända bättre nytt.
Förf. fruktar — och med rätta — den moderna tidens
otro, om han än synbarligen ger detta begrepp en
vidsträcktare betydelse än nödigt är; men han ser med
orätt i nästan hvarje reformkraf på den kristliga
undervisningens område verkan af en förstucken otrosanda. »Det
religiösa förfallet», säger han, »som redan nu är stort ibland
oss, skulle sjunka ohjälpligt2), om man toge bort
katekesen»*5) (d. v. s. Luthers jämte förklaringen). Vitro det
ej, åtminstone hvad »storkatekesen» beträffar. Det har
S. 3. 2) Meningen torde, trots språkvidrigheten, vara klar.
8) S. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
