- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioåttonde årgången. 1902 /
13

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I KATEKESFRAGA1SL

13

skolteologi lånade termer och uttryck hafva aflägsnats till
fromma för både enkelheten och uppbyggligheten, utan
att klarheten eller distinktheten däraf lidit. Kan man,
såsom Förf. i sitt förord framhåller, mot vår nuvarande
katekes anmärka, att den genom sin brist på religiös
smörjelse snarare verkar frånstötande än tilldragande på de
unges sinnen, så måste vi med tacksamhet erkänna, att
denna brist blifvit i Förf:s bok afhjälpt, och det på ett
sätt, som vi knappast trott möjligt, utan att Förf. dock
på något enda ställe faller in i någon uppskrufvadt
salf-velsefull eller falskt sentimental ton, det farligaste af allt
i en bok för ungdom.

Men i trots af dessa öfverlägsna förtjänster måste vi
dock rikta tvenne hufvudanmärkningar mot prof.
Norrbys katekesförklaring. Den ena har redan af en
anmälare1) blifvit framställd. Prof. Norrby har gifvit sin
lärobok bekännelsens form. Han har tydligen stått inför
detta dilemma: Antingen en förklaring af Luthers Lilla
katekes och då nödvändigt till formen en bekännelse,
eller ock en förklaring i anslutning till Luthers katekes,
då den objektivt refererande metoden kan användas.
Prof. Norrby valde det förra hufvudalternativet med dess,
såsom han antog och antager, oundgängliga följdsats.
Hvarför måste då en förklaring af Luthers Lilla katekes
absolut äga bekännelsens form? Jo, svarar oss Förf.,
emedan Luthers Lilla katekes har den formen. Yi
bekänna, att den bevisning härför, som lämnas i företalet,
beträffande första hufvudstycket ej öfvertvgat oss. Att
i förklaringarna af budorden uttrycket »vi skola»
innebär en förmildring af »du skall» och lämpligen torde kunna
återgifvas med: »Det tillhör oss att eller som just en
bekännelse till de i buden kungjorda plikterna», är svårt
att inse. Hade Luther här åsyftat en bekännelse, borde
han väl hellre ha valt singularformen: »Jag skall» eller
bättre: »Jag vill af allt hjärta t. ex. frukta och älska
Gud» o. s. v. Låtom oss se efter, om ej Luther själf
gifvit oss någon antydan om, hur han vill hafva sin Lilla
katekes uppfattad. I sitt företal till densamma säger han

Th. Mazer i Kyrklig Tidskrift 1901, h. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1902/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free