Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I KATEKESFRÅGAN.
55
flutna och det närvarande ser det tillkommande. Om
det förstnämnda säger han:1) »Då det sympatetiska
intresset är det första, följer däraf äfven, att den första
historiska undervisningen bör bestå i berättelser, genom
ämnets egen natur och åskådligheten af framställningen
tjänliga att väcka det unga sinnets deltagande. Ett urval
af den bibliska historien ägnar sig förträffligt till detta
ändamål. Hennes egen enfald ligger det barnsliga sinnet
så nära. Hon tillfredsställer på det lämpligaste sätt
barndomens naturliga åhåga att fråga efter alla sakers
början och slut och svarar tillika genom det förhållande,
hvari hon alltid sätter människan till en faderlig
upphofsman och ledare, så skönt till alla den första (jag hade
så när sagt: klokaste) ålderns känslor och begrepp. Det
underbara låte man vara. Barnet finner det naturligt. » —
Men detta intresse lämnar lektor B. i stort sedt å sido för
att så godt som omedelbart leda barnet hän till det
moraliskt-religiösa, hvilket dock har det förra till
förutsättning. Häri vilja och böra vi ej följa honom.
Med afseende på tankegången i lektor B:s
religions-lära anger han den själf på följande sätt: »Utgående
från det område, som är barnen mest bekant, nämligen
hemmet, vidgar sig betraktelsen till hela människosläktet,
dess barndom och dess »frälsningshistoria», sådan den
skildras i Gamla Test., som utgör en förberedelse för
det nja. Endast de stycken äro upptagna ur G. T.,
hvilka i något afseende peka hän på den kommande
frälsningen. I N. T. fortgår betraktelsen i den ordning, att
vi först framställa Jesu »program», hans vilja och verk
i världen. Sedan kommer en teckning af hans sanna
lärjungar och deras nppgift (individuell etik), hvarpå
följer läran om familjen, staten och kyrkan (social etik). I
sammanhang med kyrkan infogas något om dess
bekännelse och kult. Slutligen gifves en kort antydning om
kristendomens framtid (eskatologi.)»—Rent formellt sedt
synes oss denna tankegång redig och klar; om dess
pedagogiska lämplighet kunna ju meningarna vara delade;
på att vara systematisk i egentlig mening gör den helt
Samlade Skr. II (uppl- af 1874), s. 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
