- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioåttonde årgången. 1902 /
66

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 A. MALMSTEDT.

les contredire (Bellaigue, R. d. d. M. 15/± 00, s. 929); une foi
malgré soi défaillante (ibid. s. 931) m. fl.; så ofta hos
Stendhal.

A andra sidan äro refl. lui, elle ingalunda sällsynta, och
det förefaller oss, som skulle vissa författare, såsom Renan,
Taine, Flaubert och Bourget, föredraga dem framför soi;
ex. Un caractère amène et emmène avec lui des caractères d’autant
plus invariables que etc. (Taine); Sa mère le traînait toujours
après elle (Flaubert); Aucune réfutation d’une erreur n’entraîne
avec elle l’évidence parfaite (Bourget, Psych. Contemp. 85) m. fi.

Då Bastin om soi med syftning på ett pluralt subst,
säger, att exempel därpå »icke sällan» förekomma i det
adertonde och »t. o. m. i det nittonde århundradet», tycks detta
betyda, att soi här är mindre vanligt än i nyss nämnda fall.
Enligt Clédat »kan», hvilket väl vill säga detsamma som »får»,
soi användas i stället för eux i de ofvan citerade
ordgrupperna och fraserna, hvarmed C. ju ej förnekat, att det i
denna betydelse förekommer äfven i andra fall; exempel
därpå anföras af Örtenblad, s. XI, från Mendès, och af
Lönnerberg, s. 108. De enda exempel vi funnit äro: Ce
■sont choses qui ne vont point de soi (Faguet, XIXe siècle 187);
Cette manie des Français de parler de soi (ibid. 328).

Enligt Leander måste i tre fall soi användas äfven med
syftning på bestämd person eller sak: a) då lui, elle skulle
förorsaka tvetydighet; b) vi<J motsättning, t. ex. Augustin est
plein de tendresse pour les autres autant que de sévérité pour
soi; c) då det bestämmer ett substantiv, med hvilket det
genom preposition är förenadt. Hvad de två första fallen
beträffar, kan ju emellertid tvetydigheten förebyggas och
motsättningen tillräckligt starkt betonas därigenom, att lui
och elle förstärkas med même; ex. Ils éprouvaient comme le
besoin de rejeter sur d’autres l’excès de la fureur qu’ils n’avaient
pu employer contre eux-mêmes (Flaubert, Salammbô 300); des
éléments... qui peuvent empêcher une âme d’être en harmonie avec le
monde et avec elle-même (Bourget, Psych. Contemp. 137). Det är
därför svårt att förstå, hvarför man, enligt Ayer, Grammaire 3,
s. 148, måste säga Faul pense à soi; hvarför icke Faul pense a
lui-même, i fall Faid pense a hd kan missförstås? I fallet c) är soi
3’tterst vanligt och förekommer äfven hos författare, hvilka,
såsom Renan och Flaubert, icke visa någon partiskhet för detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1902/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free