Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
råde — egentligen endast det själf uppfattade, det
själf-kända, som därvid gör intryck. Huru många lärare i
historia äro för närvarande vuxna de kraf, som den
kulturhistoriska undervisningen ställer? Det blir ännu svårare
för läroboksförfattaren, om hvilken det i ännu högre grad
gäller, hvad som nyss sagts om läraren. Den historiska
lärobokens konst består i att i några korta, så vidt möjligt
konkreta formler och omdömen sammantränga en lång
serie af fakta, så att innehållet anger det väsentliga,
hvarken säger för mycket eller för litet. Tack vare öfning och
vana låter det sig jämförelsevis lätt göra med ett krig, en
statshvälfning, en karakteristik af en så kallad historisk
personlighet, en konung, statsman eller fältherre, jämförelsevis
lätt, ty i själfva verket är det svårt nog. Huru mycket
svårare är det icke att finna den rätta formeln för en
serie kulturhistoriska fakta, för karakteristiken af en
författare, en konstnär? Jag kan i ett icke alltför långt stycke
bibringa en hjälplig föreställning om Fredrik den stores
eller Napoleon 1rs inflytande på sin tid. Men huru skall jag
med samma omfång kunna gifva en föreställning om
Spinozas eller Goethes inflytande på tänkesätten och
bildningen? Om en författare får man egentligen först genom
läsning af hans skrifter något begrepp. Man frestas under
sådana förhållanden att tillgripa en utväg, som måste
betecknas som föga lycklig, ett eller annat »epiteton ornans»
för att ångra sig, när man ser det meningslöst upprepas
i en lärjunges kria, eller måste inskränka sig till att endast
gifva några namn, utbyta namnen på ett par fältslag mot
namnen på ett par författare ; i det fallet medge vi
visserligen gärna, att det kan vara bättre att lära namnen
Herder och Lessing än namnen Hochkirch och Zorndorf, men
så särdeles mycket är icke därmed vunnet. Vissa af den
mänskliga kulturens frukter torde för öfrigt vara för fina
att anrättas för elementarundervisningens bord. Dit får väl
i allmänhet räknas de stora tänkarnes verk, hvilkas publik
alltid är och förblir fåtalig. Man får ej glömma, att i
skolan intresset är lifligare för händelser, lefnadsöden och
mera konkreta karaktersdrag än för åsikter och tankar.
Vi ha åtminstone funnit det lättare att intressera för
Rousseau’s lefnadsöden än för hans läror, äfven om det senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
