- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioåttonde årgången. 1902 /
127

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127 AFGÅNGSEXAMEN H.-T. 1901.

tatae sunt, ut non tam ilium amisisse, quam cum illo
inte-risse omnes viderentur. Nam neque hunc ante ducem ullum
memorabile bellum gessere, nec postea virtutibus, sed
cladi-bus insignes fuere, ut manifestum sit, patriae gloriam et
natam et exstinctam cum eo fuisse. Fuit autem incertum,
vir melior an dux esset. Nam et imperium non sibi, sed
patriae semper quaesivit, et pecuniae adeo abstinens fuit,
ut sumptus funeri defuerit. Grloriae quoque non cupidior
fuit quam pecuniae; quippe recusanti omnia imperia
in-gesta sunt, honoresque ita gessit, ut ornamentum non
acci-pere, sed dare ipsi dignitati videretur. lam litterarum
studium, iam philosophiae doctrina tanta, ut mira bile
videretur, unde tam insignis militiae scientia homini inter
litteras nato. Neque ab hoc vitae proposito mortis ratio
dissensit. Nam ut relatus in castra semianimis vocem
spiritumque collegit, id unum a circumstantibus requisivit,
num cadenti sibi scutum ademisset hostis. Quod ut servatum
audi vi t allatumque, velut laborum gloriaeque socium,
oscu-latus est, iterum quaesivit, utri vicissent. Ut audivit
The-banos, bene se habere rem dixit, atque ita velut
gratula-bundus patriae exspiravit.

Franskt ölYer sättnings prof.

Under en jakt hade Henrik IV lämnat sitt följe långt
bakom sig, och han steg ensam in i ett värdshus för att
äta middag, ty han var trött och hungrig. Utan att blifva
igenkänd satte han sig vid stora bordet, som redan var
upptaget af flera landtmän. Dessa talade om kungen, hvars
omvändelse ingaf dem misstro. Slutligen afbröt en slaktare
samtalet och utropade: »Låtom oss ej längre tala härom;
kommen ihåg ordspråket, som säger, att kaggen luktar alltid
sill». Efter slutad måltid gick kungen fram till fönstret,
hvarifrån han såg några af sitt följe, som sökte honom.
Dessa igenkände honom, skyndade in i salen, hälsade
vördnadsfullt och kallade honom Sire. Då blef slaktaren mycket
förlägen och beredde sig att gå sin väg, men kungen slog
honom på axeln och sade: »Käre slaktare, Ert ordspråk
passar bättre in på Er än på mig, ty jag är god katolik,
men Ni har ännu kvar något af Ligans gamla surdeg».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1902/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free