Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 I > R O F Â R S F Ö R E S T Â N D A R E M Ü ï E T I STOCKHOLM 1901.
Kanslirådet Gustrin: Regeringen hade begärt större
tillökning i arfvode för den teoretiske profårsföreståndaren,
än riksdagen medgifvit. Det vore därför svårt att snart
komma med förnyad hemställan. Det hade talats om
stipendier åt kandidaterna; men det vore ej tydligt, om
meningen vore, att hvarje kandidat skulle få dylikt, ej heller
till hvilket belopp stipendierna skulle uppgå,
Rektor Sjöberg: Stadgan gåfve den teoretiske
föreståndaren rätt att sammankalla kandidaterna oftare än två
timmar i veckan. Men det skulle stöta på svårigheter i
Stockholm. Lättare vore att samla kandidaterna gruppvis,
exempelvis vid de särskilda läroverken. Men detta skulle
taga än mer tid för föreståndaren och kräfde alltså ökadt
arfvode.
Rektor Lundberg ville, att stipendier skulle gifvas
endast åt behöfvande profkandidater. Man kunde af
riksdagen begära ett anslag på exempelvis 3,000 kronor, som
ställdes till departementets förfogande. Rektorerna borde
sedan viel oktober månads slut insända sina förslag; hvart
stipendium kunde sättas till 150 kronor i terminen och
utbetalas vid slutet af denna,
Rektor Almquist instämde. Medellöshet borde vara
hufvudfaktor. Till tids vinnande borde profkandidaterna,
om de önskade stipendier, till sin ansökan att få genomgå
profår foga medellöshetsbetyg.
Kanslirådet Gustrin framhöll såsom en svårighet vid
ett dylikt ärendes behandling, att man vid utdelningen
äfven borde taga hänsyn till kandidatens lämplighet för
lärarekallet. Möjligen skulle också ett sådant
stipendieutdelande försvåra lösningen af frågan om lärarnes
lönereglering.
Rektorerna Almquist, v. Friesen och Sjöberg yrkade, att
man borde söka åstadkomma en förändring angående
universitetsstipendierna, så att profkandidaterna skulle kunna
få behålla dessa, äfven om de tjänstgjorde i Stockholm.
Därefter öfvergick man till den af rektor Sjöberg väckta
frågan, hur skollagen skulle göras effektiv i hvad beträffar
stadgandet, att sökande lärare skall vara fri från lyte eller sjukdom,
som gör honom för lärarekallet olämplig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
