Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171 PROFÅRSFÖRESTÅNDAREMÖTET I STOCKHOLM 1901.
vudledare utbildades, kunde man gifva dem lindring. Flera
extra lärare borde därför anställas vid profårsläroverken.
Rektor Almquists förslag angående konrektor vore en
penningefråga. Det vore måhända bättre att höja sekreterarens
arfvode.
Rektor Lundberg; Det vore svårt att åstadkomma en
rättvis fördelning af tjänstgöringen. Men en approximativ
beräkning kunde göras och lättnad gifvas, speciellt om
läroverket finge flera lärare. Tal. instämde med rektor
Almquist angående ledningen af konferenserna och med rektor
v. Friesen angående sekreterarens arfvode.
Kanslirådet Gustrin: Anslaget till extra lärare räckte
ej till. Skulle man hafva fem nya extralärareplatser vid
profårsläroverken, skulle det kosta 9,000 kronor. Detta
nya anslag skulle motiveras med det stegrade
profårsarbe-tet; men för detta hade riksdagen nyligen beviljat ökadt
anslag. Det vore för öfrigt bättre att gifva kontant
ersättning för prof årsarbetet än nedsättning i tjänstgöring.
Rektor Wærn instämde med rektor Sprinchorn i
förslaget, att alla lärare vid profårsläroverken borde få minskad
tjänstgöring, ty de hade ökadt arbete med lektionerna, om
dessa skulle blifva mönstergilla. För handledarne borde
därtill komma penningeersättning.
Rektor Brolén påpekade svårigheterna vid fördelningen
af. tjänstgöringen, om man ville taga hänsyn till prof
årsarbetet. Hufvudledaresystemet gjorde dock sådan hänsyn
måhända lättare i Uppsala än annorstädes. För att
underlätta rektors arbete borde sekreterarens göromål ökas och
hans arfvode höjas.
Frågan om fyllnadsprof.
Rektor Almqiäst; Så länge fakultativa konsistorieprof
vore tillåtna, vore intet skäl att införa fyllnadsprof. Men,
om de förra profven borttoges — hvilket enligt tal:s mening
endast vore en tidsfråga — då kunde det blifva
nödvändigt att taga till fyllnadsprof för att i enskilda fall
korrigera profårsbetygen, hvilka efter profvens bortfallande
säkerligen komme att blifva en af de viktigaste
befordringsgrunderna. Många och berättigade anmärkningar hade emeller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
