Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
måste vi som vår åsikt framhålla, att arbetet innehåller för
mycket geografi och för få berättelser. En reflexion, som
vi i alla händelser ha svårt att hålla tillbaka — äfven om
den skulle vara af underordnad betydelse för arbetets
användbarhet som skolbok — är, att man, särskildt i den del, som
behandlar ett så tacksamt ämne som Paris, skulle väntat
sig en bra mycket ledigare och intressantare framställning
i det hela — detta sagdt med allt erkännande däraf, att
åtskilliga undantag gifvas. Bokens utstyrsel är vårdad och
stilfull. Nft.
K. Asperén, Lärobok i geometri motsvarande Euklides’
fyra första böcker. 3:dje uppl. Stockholm 1901. J.
Beckmans förlag. 1 kr.
Att detta arbete, hvars första upplaga utkom 1896,
redan utkommit i 3:dje upplagan, visar, aft det vunnit en
utbredd användning. Detta förklaras ock af arbetets rediga
uppställning, dess korthet på samma gång som
fullständighet och af de på många ställen synnerligen enkla och
vackra bevisen (t. ex. IX b, XXXII b, XLIII b och
afdelningen om regelbundna månghörningar). Under sådana
förhållanden torde det vara onödigt att ingå på en redogörelse
för arbetets innehåll och uppställning. Jag vill blott beröra
några punkter, med afseende på hvilka det synes mig
önskvärdt, att någon ändring företages i en följande upplaga.
Sid. 25 definieras en rät linje så: En linje är rät,
om ingen punkt på densamma rubbas ur sitt läge, då
linjen vrides kring två af sina punkter. Därefter fortsättes:
Häraf följer, att två räta linjer, som hafva två punkter
gemensamma, också lia sina öfriga punkter gemensamma. Detta
senare synes mig icke vara någon nödvändig följd af
definitionen. Däraf, att linjens alla punkter förblifva orubbade,
då linjen vrides kring två af sina punkter, följer icke, att
det ej kunde finnas andra genom dessa två punkter gående
linjer med samma egenskap.
På sidd. 25 och 26 förekommer termen »vrida», använd
i två olika betydelser. Dels talas (i definitionen på en rät
linje och i beviset för satsen I a) om en linjes vridning
kring två af sina punkter, dels (i definitionen på vinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
