Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
och det närmast följande stycket) om en linjes vridning i
planet kring en punkt af linjen. Det synes mig, som om
den olika betydelsen af termen i dessa båda användningar
hade behöft påpekas.
I beviset för satsen 1 a säges, att linjen AC skall
vridas ett halft hvarf kring två af sina punkter, och att
vinkeln a då kommer att täcka vinkeln b. Uttrycket synes
mig otydligt, att ej säga ofullständigt. Man borde väl säga,
att hela planet vrides kring två punkter af linjen AC.
På sidd. 69 och 70 har författaren först satsen
XXXVIII a: Två cirkellinjer tangera hvarandra, om de
råka hvarandra i någon punkt på den räta linje, som
förbinder deras medelpunkter, eller på dennas förlängning, och
sedan XXXVIII b: Två cirkellinjer skära hvarandra, om
de råka hvarandra i någon punkt, som icke ligger på den
räta linje, som förbinder deras medelpunkter, eller på
dennas förlängning. Efter a står som följdsats: Om två
cirklar tangera hvarandra, så är antingen summan af radierna
eller skillnaden mellan radierna lika med
medelpunktsaf-ståndet. Denna följdsats borde dock först ha stått efter b.
Man har nämligen fö? st genom satsen b fått veta, att
cirklarna ej kunna tangera hvarandra i någon punkt, belägen
utanför medelpunkternas sammanbindningslinje.
Slutligen vill jag påpeka ännu en sak, ehuru
författaren har den gemensam med flera Euklides-utgifvare. Det
är beteckningarna ÄB2 för kvadraten på linjen AB, och
AB.AC för rektangeln af linjerna AB och AC. (Den första
beteckningen har författaren förklarat endast på tabellen öfver
förkortningar sid. 99). Då man ej vid bevisen begagnar
sig af de algebraiska formlerna för ytors beräkning, synes
mig denna algebraiska beteckning för geometriska storheter
kunna verka förvirrande.
A. Rosén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
