Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 SÄLLSKAP OCH FÖRENINGAR.
181
prägel, eller, mecl andra ord, ungdomsuppfostrare af olika
nationalitet ha måhända mera med hvarandra gemensamt
än andra ämbetsmän. Detta beror på en i det stora hela
ganska likartad verksamhet, något, som åter är en fö]jd
däraf, att objektet för densamma, ungdomen, tänker och
känner öfver hela världen på väsentligen samma sätt och
bör uppfostras enligt samma grundprinciper. Häraf framgår
åter, att en ny god metod, som vunnit insteg i ett land, utan
alltför stora modifikationer kan anpassas efter ett annat
folks behof.
Om jag nu lämnar de allmänt pedagogiska synpunkterna
och enbart frågar, hvilka af våra skolmän
företrädesvis ha gagn af utrikes resor, så är det klart, att
målsmännen för de främmande lefvande språken måste ställas
i främsta linjen — detta dels på grund af den »praktiska»
riktning, undervisningen i desamma tagit i våra dagar, dels
på den ökade vikt, som i samband härmed lägges på den
fonetiska sidan.
Jag vill ej mycket orda om den betydelse, resor äga
för de särskilda vetenskapsfacken. Må det endast tillåtas
mig att bringa i åtanke en vetenskap, om hvars studium
redan Kant yttrade, att »intet bättre än detsamma förmår
klara- det sunda människoförståndet» -— jag menar geografien.
Att undervisningen i nämnda disciplin måste vinna i lif,
åskådlighet och intresse, ju mera läraren sett sig omkring,
åtminstone i vår världsdel, och ju flera typiska
landskapsbilder han fått tillfälle att med egna ögon skåda, det ligger
i öppen dag. Hvad speciellt de svenska geografilärarne
beträffar, motiveras för dem flitiga studieresor af geografiens
hittills tillbakasatt^ ställning i vårt land. Men ej blott med
hänsyn till läroverkens behof, äfven ur rent vetenskaplig
och allmänt kulturell synpunkt är det af nöden, att staten
i högre grad, än hittills skett, underlättar lärates
forskningsfärder i främmande land. Liksom det visst icke är sällsynt,
att kännedomen om svenska afhandlingar, hvilka, om de
blifvit bekanta för utlandets vetenskapliga värld, skulle väckt
berättigadt erkännande, stannat inom Sverige till följd af, att
författarne ej haft råd att öfversätta dem till något af
kultur-språken, så förlamas också elementarlärarnes vetenskapliga
verksamhet af svårigheten för dem att hesöka utländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
