Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORATIUS SÅSOM SKOLBOK.
231
hos lärjungen, sa torde ej kunna nekas, att detta studium
kan blifva af verkligt värde.
Eår man clå det värdefullaste af Horatii lyrik, af de
sånger, i hvilka han besjungit vänskapen och kärleken,
naturens skönhet och fosterlandets stora minnen eller
strängat sin lyra till gudars och gudinnors lof, genom
att läsa en eller två böcker fullständigt? Yi våga härpå
svara ett bestämdt nej. Liksom i alla fyra böckerna
dikter finnas, som saklöst kunna eller rent af böra
förbigås, så äro å andra sidan de värdefullaste sångerna öfverallt
fördelade. Att man i allmänhet läst de första böckerna,
torde knappast kunna förklaras annorlunda än som ett
fasthållande vid en gifven tradition, som på enahanda
sätt under långliga tider varit bestämmande för
kursurvalet äfven ur andra författare.
Ej häller har man i den princip, efter hvilken
Horatius ordnade sina lyriska dikter, något stöd för detta
tillvägagångssätt. De försök, man gjort, att påvisa en
planmässig anordning, måste till största delen anses
misslyckade och konstlade, då sammanställningen icke beror
på ett nödvändigt inre och af besläktade grundtankar
betingadt sammanhang mellan de särskilda sångerna. När
Horatius år 23 f. Kr. utgaf sin samling, förenade han,
säger Schanz i sin Gesch. der rom. Litt. II: 1 s. 106,
20 dikter i 2:a, 30 i 3:e boken; återstoden eller 38 sånger
kom att bilda första boken. Måhända har dock äfven här
femtalet ursprungligen spelat en roll; åtminstone har H.
Dra-heim nyligen i sin uppsats om anordningen af sångerna i l:a
boken (i Woch. f. kl. Phil., nov. 1900) sökt visa, att denna bok
ursprungligen innehöll fyra dekader med 2:a och 10:e
odena affattade på sapphiskt versmått, och att två sånger
utfallit efter n:o 32. Att Horatius genast i början af
första boken låter en mängd olika metra liksom passera revy,
har man längesedan uppmärksammat, liksom ock att han
i allmänhet söker förebygga trötthet hos läsaren genom
omväxling i så form som innehåll. — Den fjärde boken
af Carmina utkom, som bekant, 10 år senare eller år
13 f. Kr.
I Tyskland, där Horatius är skolförfattaren xax
har man ofta debatterat frågan om lämpligt urval. Jöiand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
