Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORATIUS SÅSOM SKOLBOK.
233
anser saklöst kunna förbigås, må nämnas I: 2 lam
satis. .. 12 Quem viram . . ., som gifver lärjungen
anledning att visa, att han glömt sin historia och geografi,
II: 1 Motum ex Metello . . . (med många tidsödande
svårigheter) m. fl. Som politisk skald är Horatius mest
lyckad i de s. k. romerska odena i början af 3:e boken
och i synnerhet i åtskilliga af 4:e bokens storslagna och
värdiga dikter, bland hvilka må nämnas den andra:
Pindarum quisquis . . . den fjärde: Qiialem minist rum . . .
och femte : Divis orte bonis . . .
Till de odödligas pris strängar Horatius ofta sin
lyra. Ofta innehålla, som nämndt, de sånger, i hvilka
vinet eller kärleken besjunges, en religiös grundton,
liksom öfver hufvud taget blott få af dikterna kunna
betecknas som rent politiska, sympotiska o. s. v.; skaldens
lefnadsfilosofi är den källa, hvarur hans poesi i dess olika
former hämtar sin näring. Under det Horatii rent
religiösa poesi ofta är något kylig och konventionell, äro de
mera »blandade» sångerna ofta synnerligen lyckade. Som
vackra prof på denna art må anföras den sång af den
hedniske skalden, som så ofta ljuder vid de kristnes
grafvar I: 22 Integer vitae . . ., vidare hymnen till
Fortuna 35 0 diva, gratum . . ., den lilla anspråkslösa, men
fina dikten III: 13 0 fons Bandiisiae . . ., och särskildt
23, där vi spåra en aning om ett tillbedjande i anda och
sanning: Coelo sapinus si tuleris manus.
Att slutligen de odén, där skalden besjungit naturen
i dess växlande gestalt eller förhärligat sångens makt
och sångarens höga kallelse, såsom afslutningsodena i
2:a och 3:e böckerna, liksom ock de, som äro ägnade att
gifva oss en föreställning om förhållandet mellan skalden
och hans vänner eller gynnare, väl försvara sin plats i
skolan, är ju påtagligt.
Här framställer sig nu en fråga: Bör man kanske
vid undervisningen söka förena odena under de ofvan
angifna synpunkterna i stället för att läsa dem i den
vanliga ordningsföljden? Denna åsikt hyllas exempelvis
af prof. Dettweiler, som i Baumeisters Handbuch
behandlat latinets metodik. Han menar, att i annat fall
ingen totalbild uppstår, och föreslår ett sammanförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
