Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BECKMANS PROLEGOMEN A TILL LOGIKEN. 313
Den allmänna apologien är mycket kort. Dess
grundtanke är, att Prof. C. Y. Sahlin i sin bekanta skrift »Om
logikens uppgift» oriktigt uppdragit gränserna för logiken,
och att dessa gränser äro riktigare angifna, om man säger,
att logikens eller åtminstone skollogikens uppgift är att
redogöra för »alla i skolan studerade vetenskapers metodik».
Af denna grundtanke såsom öfversats följer naturligtvis, att
Hr B:s logik väl försvarar sin plats, om den nämligen
fställer sig denna grundsats till efterrättelse. Men något
bevis för den nämnda premissens giltighet lämnas icke, och
dock behöfves ju ett sådant, eftersom den icke är
axio-matisk.
Det är synbarligen i känslan af sin oförmåga att
prestera ett sådant bevis, som Hr B. låtit den allmänna
apologien tills vidare vara, och han har däri visat en
vällof-lig försiktighet. I stället har han nästan från början
öfvergått till den nyssnämnda kritiken, som, ifall den slår
väl ut, naturligtvis blir ett stycke apologi för hans egen
lärobok. Huru har då denna kritik lyckats? Före besvarandet
af denna fråga torde de, som äga förutsättningar för att
döma i målet, ha anledning att betänka sig något. I alla
händelser må ju den gamla domareregeln gälla: »Audiatur
et altera pars ».1)
Innan vi göra oss till talmän för »altera pars» —hvilket
uttryck här ej betyder Hrr Sjöberg och Klingberg, utan
fastmer den filosofiska världsåsikt, som de omfatta, och
hvaraf jämväl deras lärobok i logik må anses vara ett
uttryck — tillåta vi oss att framställa en allmän anmärkning
mot syftet med Hr B:s lärobok. Enligt företalet till denna
är dess syfte ett dubbelt, nämligen att »eliminera alla
principer, som förutsätta någon speciell filosofisk åskådning»,
och att »bereda plats äfven åt den empiriska forskningens
metoder».
Det förra syftet är sannolikt oupphinneligt, då det ju
knappt är tänkbart, att någon förnuftig människa skulle
företaga sig att utarbeta en logik utan att äga en smula
filosofisk bildning eller filosofisk öfvertygelse. Och hvad Hr
1) Titeln på Hr B:s uppsats »Några ord om undervisning och
läroböcker i logik» är ett exempel på s. k. skyddande förklädnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
