- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioåttonde årgången. 1902 /
316

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

GUSTAF KLINGBERG.

af »den empiriska forskningens metoder» — och han har
helt säkert tillåtit sig denna sammanblandning trots sin
respekt för »begränsningens lag» —och om han således med
sin stora anmärkning velat säga, att den Sjöberg-Klingbergska
logiken icke öfvar opartiskhet mot den så fattade
erfarenhetskunskapen, så begår han ett stort misstag. Ty om
en sådan sidvordnad vore tänkbar, så skulle den ju
antingen vara riktad mot den empiriska forskningen såsom
»empirisk», d. ä. såsom utgående från erfarenheten i detta
ords först angifna betydelse, eller mot samma forskning
såsom »forskning», d. ä. såsom ett successivt sträfvande till
vetande och vetenskap. Då båda dessa konsekvenser äro
i det föregående tillbakavisade, så faller tydligen
förutsättningen.

Men — — den Sjöberg-Klingbergska logiken har
likvisst skrifvit »den empiriska forskningens metoder» (såsom
saknande hemortsrätt i logiken?) »på socknens slut», hvilket
väl skall betyda: gifvit dem plats vid slutet af boken, och
detta är i Hr B:s ögon ett stort fel, enär han »vill flytta
de s. k. sannolikhetsbevisen till slutledningsläran» (»Skolan»
sid. 47). Då Hr B. resonerar på detta sätt, gör han sig
skyldig till ett dubbelt misstag. För det första sätter han
synbarligen likhetstecken mellan » den empiriska forskningens
metoder» och »sannolikhetsbevisen», hvilket icke kan vara
rätt. Ty liksom hvarje annan vetenskapsman söker
»em-pirikern» bilda fixa begrepp, fälla apodiktiska omdömen och med
slutledningsläran såsom måttstock draga apodiktiska
slutsatser, så ofta sådant låter sig göra; men, när det samlade
kunskapsmaterialet icke räcker till, då måste han tillgripa
sannolikhetsbevis och åtnöja sig med sannolikhet i st. f.
visshet och sanning. Förfore han på annat sätt, då skulle
det t. ex. innebära, att han föredroge en ofullständig
induktion äfven i de fall, då en fullständig vore möjlig,
hvilket icke är tänkbart. Detta betyder ju, att »empirikern»
i första rummet använder samma metoder, d. v. s. samma
logiska former, som andra vetenskapsmän. Och då han
icke kan nå fram till dessa former, så tjäna de honom dock
såsom normgifvande eller m. a. o. såsom ett mål, till
hvilket han har att sträfva. För det andra förbiser Hr B., att
slutledningsläran har till uppgift att visa, huru apodiktiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1902/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free