Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
GUSTAF KLINGBERG.
vetenskapligt faktum». Enligt hittills vanligt språkbruk
anses hugskott såsom hemmahörande i fantasiens värld, ej i
tankens, och ett omdöme, som innehåller ett »välgrundad!
vetenskapligt faktum», har hittills kallats ett apodiktiskt
omdöme. Behöfver det påpekas, att ordet apodiktisk
härledes af ett grekiskt ord, som betyder bevisa? Då den
Sjö-berg-Klingbergska logiken begagnar sig af denna terminologi,
kan den ställa sig likgiltig för Hr B:s misslyckade
bollkastning med begreppen verklighet och möjlighet.
Äfven om man får antaga, att Hr B. nu fått mer
respekt för det problematiska omdömet och låter det
assertoriska vara ett sådant, som angifver ett faktum utan något
tillägg, så kan man gissa, att han ändå anser sig hafva
kvar en hållbar position, den nämligen, att det assertoriska
omdömet, såsom grundadt på en medveten åskådning,
innehåller mer realitet än det problematiska och således står
det apodiktiska närmare. Så alldeles säker är icke denna
position. »Solen går upp i öster och ner i väster» är ett
på medveten åskådning grundadt, således assertoriskt
omdöme. Om man mot detta ställer det i början blott
problematiska omdömet, att fenomenet i fråga möjligen kan
bero därpå, att jorden med åskådaren vrider sig kring sin
axel från väster till öster, så vill ju Hr. B. icke fasthålla
det påståendet, att det nyssnämnda assertoriska omdömet
står ett motsvarande apodiktiskt närmare. Ställ vidare en
åskådare på en järnvägsbank mellan de t. ex. en kilometer
framåt rätlinigt fortlöpande rälerna och med ansiktet vändt
i järnvägens riktning. Han ser rälerna mer och mer
konvergera och slutligen sammanträffa på några hundra
meters afstånd. Mot detta står möjligheten, att rälerna
alltjämt äro parallella. Exemplen skulle kunna
mångfaldigas för att bestyrka riktigheten af denna formel: »A är
antingen B (och det ser så ut) eller C (en motsatt
möjlighet)», hvilket innebär: »A kan vara B» och »A kan vara
C», bägge möjligheterna lika tänkbara. Detta betyder, att
det assertoriska omdömet för tanken i början ej är mer än
problematiskt, liur mycken realitet det än kan äga i och för
den medvetna åskådningen.
Lika osäker som Hr B. visat sig vara i fråga om
mo-dalitetskategorierna, lika litet tyckes han hafva fattat bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
