Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BECKMANS PROLEGOMEN A TILL LOGIKEN.
321
peka åt olika håll, men vid närmare undersökning
elimineras den ena sjukdomsformen bort efter den andra, till dess
blott en återstår. Så framträder det negativa logiska
omdömet såsom en vägvisare till det affirmativa
begreppsomdömet och har häruti sitt logiska värde. Men värdefullare
är det senare, enär det ju är viktigare att veta, hvad en
sak är, än hvad den icke är. Genom att på detta sätt taga
fram hvad som ligger gömdt i kvalitetskategorierna får man
tillfälle att gifva en eftertänksam lärjunge en ny insikt om
begreppsbildningen.
Går man därefter öfver till kvantitetskategorierna, så har
man en osökt anledning att först å nyo erinra därom,
hurusom ali kunskap börjar såsom erfarenhet, d. ä. såsom en
kunskap om ett eller flera enskilda fall. Då en efter den
förut angifna normen företagen analys af hvad som erfarits
ledt till en begreppsins\k.t om något enskildt, så har man
förutsättningen gifven för ett partikulär t (eventuellt: ett
singu-lärt) begrepptsomåöme. Från kvantitetssynpunkt är detta
tydligen det första omdömet. Men lika gifvet som detta
är, lika naturligt är det, att vetandet, där sådant kan ske,
fortgår från partikulära omdömen till universella. Om det
t. ex. är fråga om att undersöka en vätska, huruvida den
är giftig eller icke, så är det ej nog med en undersökning,
som lämnar till resultat, att vätskan icke innehåller arsenik
(ett visst giftämne), utan man måste fortsätta, till dess att
man antingen funnit ett visst giftämne, eller ock att
vätskan icke innehåller gift af någon art. Eller — för att utgå
från ett partikulär t affirmativt omdöme — om man
kommit till insikt därom, att en medelpunktsvinkel, som i en
cirkel står på samma båge som en på ett visst sätt
uppritad periferivinkel, är dubbelt så stor som denna, så åtnöjer
man sig icke med denna insikt, utan fortgår, till dess man
funnit, att satsen gäller i alla fall, d. v. s. huru än
periferivinkeln uppritas. Dessa och liknande exempel visa, att
tänkandet på induktiv väg — enligt det sista exemplet
påtagligen genom en fullständig induktion — tenderar till
universalitet. Tillämpas detta på begreppsbildningen, så
inses omedelbart, att de begrepp, som bildas, antingen afse
enskilda fall eller ock äro mer eller mindre generella, och
man har fått en ny lärdom i fråga om begreppsbildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
