- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioåttonde årgången. 1902 /
322

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

GUSTAF KLINGBERG.

Kvantitetskategoriernas studium leder vidare till insikt
ej blott om sättet för bildningen af allmänna regler nr
enskilda fall, utan ock om de allmänna reglernas förhållande
till hvad som brukar kallas undantag. En allmän regel kan
tänkas under två olika former : alla S äro P, och inga S
äro P, den senare betecknande, att P är en negativ
bestämning hos alla S. När innehåller ett pretenderadt
universellt omdöme verkligen en allmän regel? Tydligen endast
i det fallet, att det ej gifves något undantag. Men finnes
det undantag — likgiltigt, om det är ett eller flera1) —ja>
då är den pretenderade regeln icke allmän : man står
tydligen framför en kontradiktorisk motsats. Utföres detta
vidare, så betyder det sagda, att en universellt affirmativ
regel håller profvet, om ett motsvarande partikulärt (event. :
singulärt) negativt omdöme icke kan uppvisas såsom sant,
och mutatis mutandis gäller detsamma om en universellt
negativ regel. Eller ännu fullständigare: så snart en instans
(under formen denna, detta, några) kan med fog framställas
mot en såsom allmän utgifven regel, så förlorar regeln sin
universalitet ; men dess universalitet lämnas oberörd, om
instansen genom vederläggning eller säkrare observation
un-danrödj es. Men, om verkliga eller pretenderade allmänna
regler pröfvas genom oppositionsslut, så bildas de därför icke genom
sådana, såsom Hr B. synes föreställa sig. Huru de bildas,
det är nyss antydt, och därom upplyser fullständigare den
Sjöberg-Klingbergska logikens 8:de upplaga s. 49—50.
Genom att öfverväga detta torde Hr. B kunna lära sig något
med afseende på den riktiga användningen af sina »svarta
hästar» (»Skolan» sid. 22—43), dessa hästar, som »i
skymningen» tycktes vara svarta enligt regeln: »alla svin äro
svarta i mörkret», men vid dagsljus befunnos vara »icke
svarta».

Liksom de omdömeskategorier, som hittills varit
föremål för undersökning, kunna lära oss mycket i fråga om
begreppsbildningen, så är detta icke mindre förhållandet
med relationskategorierna. Dessa kategorier utgöra enligt den

Det är med hänsyn härtill, som den Sjöberg-Klingbergska
logiken icke upptagit de singulära omdömena såsom en särskild art.
Att sådana finnas, antyder läroboken genom ett exempel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1902/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free