- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioåttonde årgången. 1902 /
323

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BECKMANS PROLEGOMEN A TILL LOGIKEN. 323

Sjöberg-Klingbergska logiken ett tretal, och det yttersta
motivet därtill är, att de tre kategorierna motsvara och äro
ett uttryck af de tre tankelagarne. Och detta motiv torde
alltfort bevisa sig hållbart. Är det så, att det logiska
omdömet är begreppsbildande, så må, det väl vara solklart,
att det begrepp, som håller på att bildas, och som framstår
fullfärdigt i det kategoriska omdömet, skall i omdömet
erhålla en olika ställning till sitt predikat, allteftersom
refererandet sker med ledning af den första, den andra eller den
tredje tankelagen. Ställ begreppet under den första
tanke-lagen, och det framträder såsom varande hvad det är
genom sina bestämningar, hvilka alltså för begreppet äro
väsentliga, ej ett mer eller mindre tillfälligt accidens!1)
Ställ det under den andra tankelagen, och det framträder
såsom grund, d. v. s. såsom ett logiskt prius, till sina
bestämningar såsom följd! 2) Ställ det slutligen under den
tredje tankelagen, och det visar sig såsom i hvarje fall
bestämbart genom den ena af två hvarandra uteslutande
begreppsbestämningar och dymedelst såsom tenderande till att
utgöra ett systematiskt belt!

Ännu enklare torde saken kunna framställas sålunda.
Om man börjar med att erinra därom, att ordet »relation»
betyder förhållande, och att det här är fråga om ett
omedelbart, efter de tre tankelagarne bestämdt begreppsförhållande
mellan det logiska omdömets subjekt och predikat, så lär
det utan svårighet kunna inses, att detta förhållande måste
i det hela antaga en af dessa tre former: 1) S är antingen P
eller Q (två tänkbara, hvarandra uteslutande fall:
alternativt villkorligt); 2) Om S är P, så är det icke Q (villkorligt);
3) S är P {litan angifvet villkor). Att indelningen är
verkställd från den angifna synpunkten, inser äfven en
»genomsnittsgymnasist», liksom också, att den skulle vara
ofullständig, om man, såsom Hr B. gör, uteslöte den första af
de här angifna omdömeskategorierna. Om man sedan på

*) Begreppet är icke en »idea composita», såsom det var för
Locke och Kant.

2) Begreppet producerar ej sina bestämningar. Hr B. säger,
att formalgrunder »sammanfalla långt ifrån alltid > — liksom om de
någonsin skulle göra det !

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1902/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free