Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
GUSTAF KLINGBERG.
pekar, att ordningen mellan omdömeskategorierna omkastats
i syfte att visa, att det disjunktiva omdömet är ett uttryck
för tänkandet i dess första stadium (S kan vara P, S kan
vara Q), och att samma omdöme genom det hypotetiska
såsom genomgångspunkt (se formeln här ofvan !) pekar på
det kategoriska (S är P) såsom det, i jämförelse med de
förra, logiskt fullmåliga omdömet, så har nämnde
gymnasist ju fått ännu en ny inblick i begreppsbildningen.
Den kurs i »den traditionella logiken», som vi här
tilllåtit oss att gifva, är afsedd att visa Hr. B., att det icke
är så »sorgligt» beställdt med denna logik, som Hr B.
föreställer sig (»Skolan» sid. 40), och att särskildt de från äldre
tider härstammande omdömeskategorierna i sig innesluta
tankar, som från olika synpunkter gifva uttryck åt hvad
som vid begreppsbildningen faktiskt försiggår. Men om så
är, då äro dessa kategorier »tankeformer», icke blott
»språkliga uttryck». (»Skolan» sid. 40).
Sorgligare månde det blifva beställdt med logiken, om
det kategori schema, som Hr B. förordar, skulle sättas i
stället för det traditionella. Detta kan åtminstone med skäl
sägas om det prof stycke, som han meddelar i
tidskriftsartikeln (sid. 40—41). Om det, som han i sin logik (sid. 24
■—25 och 31) »funnit det praktiskt» att stanna vid, är
bättre, må för närvarande lämnas därhän.
Låt oss skärskåda profstycket såsom tillhörande Hr B:s
»prolegomena» ! Hr B. tror, att omdömesläran blir
öfver-skådligare, om den bygges på läran om begrepps
förhållanden till hvarandra (sid. 40). Nå väl! Dessa äro ju
samstämmighet och motsats, samordning samt öfver- och
underordning. Om det nu är så, att det icke gifves någon
»naturligare utgångspunkt» för omdömesläran, då borde Hr B.
göra bruk af denna och uppvisa, att det logiska omdömets
hufvudarter äro fyra, beroende på nyssnämnda förhållanden
mellan subjekt och predikat. Men han har icke ens
försökt detta, och så godt var det; ty för det första skulle
han ej hafva fått någon lämplig användning för
samordningsförhållandet, och för det andra lär han näppeligen
under de återstående tre kategorierna få utrymme för det,
som han har att indela. I bägge fallen blir den där
naturliga utgångspunkten oanvändbar såsom indelningsgrund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
