Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KLASSISKA SPRAKEN I FÖRENTA STATERNA. 355
vanligen tre eller flera, vid samma läroverk. En ganska
stor valfrihet i fråga om ämnen är nämligen rådande. Så
t. ex. finnes ofta, utom hvad som närmast motsvarar vår
reallinje, också en handelsskolekurs eller andra för industri
o. s. v. lämpade afdelningar. Men jämte dessa reallinjer
intaga de klassiska en aktad och ansedd ställning och
betraktas i många af de bästa skolorna t. o. m. såsom
huf-vudlinjer. Också har antalet lärjungar, som ägnat sig åt
latinstudiet, varit stadt i ständig tillväxt under de senare
åren (se vidare nedan!).
Academies.
Olikheten mellan de offentliga, af vederbörande stad
eller stat öfvervakade high-schools och de s. k. academies
består hufvudsakligen däri, att de senare, som i förbigående
sagdt ha vida äldre anor, äro grundade och underhållas
genom privata medel, följaktligen ock äro mera den individuella
frihetens representanter och i de flesta fall direkt förbereda
för högre studier vid ett college, hvarmed de f. ö. oftast
stå i direkt sammanhang; så t. ex. vid de
svensk-amerikanska colleges (Gustavus Adolphns, Augustana och Bethany).
Vanligen erbjuda academies tillfälle till hel-inackordering.
Kurser.
Fråga vi nu efter kurserna i dessa secondary-schools, så
träder oss en brokig mångfald till mötes, såväl i allmänhet,
som ock i fråga om de klassiska språken, en olikhet, som
på det närmaste sammanhänger med den tid, man i skilda
skolor offrar på respektive ämnen, och öfverhufvud taget
med hvarjehanda nationella och lokala förhållanden. Se
härom vidare Committee of ten, p. 61, Committee of college
entrance requirements, p. 61 ff. I Minnesota t. ex. har man
sökt ena sig om följande schema för s. k. latin scientific
course, ungefär motsvarande vår halfreallinje (Brown anf. arb.
pag. 38):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
