Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
O. DUFVENBERG.
val inom desamma. En läkare t. ex. måste vara i någon
mån hemmastadd på alla medicinens områden, likasom man
af hvar och en kan fordra, att han ej skall vara okunnig i
någon af sitt facks eller yrkes grenar. Denna kunskap och
skicklighet kan vara större eller mindre, gradationen och
specialiseringen kunna t. o. m. vara mycket stora, men ett visst,
nöjaktigt minimum måste alltid vidhållas. I annat fall
finnas en eller flera större eller mindre luckor i ens
fackbildning. En läkare får ju t. ex. ej vara okunnig om ögats
eller örats byggnad och sätt att funktionera, äfven om han
ej är specialist på ifrågavarande områden. Men — kan man
invända — då sålunda t. ex. läkaren väljer mellan att
blifva specialist i den ena eller andra branschen, så har
han ju gjort ett val inom läkarefacket. Visserligen, men det
är väl att märka: på samma gäng har han också gjort ett
val mellan olika specialfack inom detsamma. Man begär
visserligen icke, att bröstläkaren skall utföra kirurgiska
operationer, eller att oftalmologen skall behandla sinnessjuka,
men man fordrar, att specialisten skall nöjaktigt behärska
hela sitt område, någon valfrihet i detta afseende finnes icke.
En magläkare, som endast förstode sig på t. ex.
blindtarmsoperationer, skulle knappast kunna kallas magläkare
och skulle för öfrigt anses äga luckor i hela sin medicinska
bildning.
Vi hafva tagit våra exempel från det medicinska
facket, emedan där det förhållande, vi velat belysa, tydligast
framträder. De medicinska examina äro gemensamma för
alla medici, och inga valfria ämnen förekomma. Så är
visserligen ej förhållandet inom de öfriga fakulteterna, och
särskildt i den filosofiska med dess många ämnen synes en
stor valfrihet råda’. Men i själfva verket är det ingen sådan
i egentlig mening eller en sådan, som gäller blott inom sam-’
ma fack och är fotad på subjektiva grunder och
individuella bildningsintressen. Inom den teologiska fakulteten
finnas visserligen två och inom den juridiska tre examina att
välja emellan. Men i dessa finnas inga valfria ämnen, och
de skilda examina representera i själfva verket olika sidor
eller speciella fack af de särskilda hufvudfacken.
Teologie-och juris kandidatexamina med deras fortsättningar, resp.
licentiatexamina, äro uttryck för de rent vetenskapliga si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
