Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
O. DUFVENBERG.
dock sägas till försvar för det nya systemet, att därigenom
sammanhanget mellan vetenskaperna blir pä allsidigaste sätt
tillgodogjordt, ej blott det närmare, utan äfven det
aflägsnare och aflägsnaste, hvilket däremot mindre är fallet, då
hufvudäinnena skola representera de olika specialfacken.
Och ehuru visserligen ämnesvalet ej längre göres beroende
af graden af frändskap mellan vetenskaperna, så fasthålles
dock själfva denna objektiva, af alla individuella tycken
och intressen oberoende frändskap. Detta visar sig sålunda,
att ingen filosofisk examen får afläggas uteslutande i ett
ämne. Ett minimiantal af ämnen är stadgadt, åtminstone
så stort, att däraf framgår, att ingen vetenskap står
isolerad, fullt oberoende af andra, och att ifrågavarande
sammanhang ej gäller endast i en riktning utan åt alla håll, om
också totalsammanhanget ej mera nu som förr kan
framträda, utan måste mer eller mindre starkt reduceras eller
rättare sagdt upplösas i en massa speciella ämneskomplexer,
mellan hvilka ett visserligen mycket fritt val äger rum.
Dessa komplexer kunna betraktas som skilda fack,
visserligen ej skarpt skilda från hvarandra, men dock på något
sätt representerande olika kultur- och samhällsintressen.
Latinstudiet t. ex., kombineradt med grekiska, riktar
sig direkt på kunskapen om den klassiska kulturen ; men
latinet har betydelse icke blott för denna, utan för
kulturen i dess helhet. Kombineradt t. ex. med historien, får det
en mera universell, mindre specialiserad betydelse, och
fackmän behöfvas såväl af det ena som andra slaget.
Matematiken kan som bildningsmedel sättas i nära sammanhang
med såväl logik som naturvetenskap. Båda, dessa sidor af
densamma behöfva representeras. Geografien står i gifvet
sammanhang med såväl historien som naturvetenskapen, och
filosofien kan med fördel kombineras med snart sagdt
hvilket ämne som helst. Dessa exempel äro ju ganska
påtagliga, och ej alltid är sammanhanget så lätt att uppvisa.
Men, som sagdt, alltid är det objektiva grunder, som ytterst
äro de bestämmande för ämneskombinationerna, om ock å
ena sidan dessa i första hand kunna förefalla blott såsom
en af den stora mångfalden af ämnen framkallad
nödfallsåtgärd och å den andra den illusionen lätt uppstår, att de
mångfaldiga kombinationsmöjligheterna beträffande den filo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
