Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
O. DUFVENBERG.
på det skolstadium, som hufvudsakligen afser att bibringa
allmänbildning, d. v. s. nederskolan, brukar man ej i
allmänhet få höra, ehuru visserligen faktiskt en sådan valfrihet —
hvars dagar dock snart torde få anses vara räknade —
ännu förefinnes, nämligen mellan latin- och reallinje.
Egentlig valfrihet i undervisningen — d. v. s. frihet
till val, som företagas ej mellan olika fack eller
komplexer af läroämnen, på grund och med ledning af objektiva
samhälls- och kulturändamål, utan endast inom olika fack
eller komplexer af läroämnen, uteslutande eller
hufvudsakligen på grund och med ledning af individuella anlag eller
andra privata bildningsintressen — en sådan valfrihet kan
endast förefinnas inom den individuella bildningen. Denna
åter kan endast indirekt vara föremål för de allmänna
läroverkens verksamhet och är för öfrigt hänvisad till enskild
undervisning eller själfstudium. Inom indiviclualbildniiigen
synes nu valfriheten vara lika oinskränkt, som den visade
sig omöjlig inom den allmänt medborgerliga. Men saken
förhåller sig icke alldeles så. En närmare undersökning
visar, att valfriheten icke är så alldeles oinskränkt, som det
till en början synes.
Visserligen må det medgifvas, att de individuella
bildningsintressena kräfva, att de individuella anlagen utvecklas
i samma mån, som de framträda i styrka och rikedom. Men
å andra sidan må man väl vakta sig för att alldeles
utesluta eller alltför mycket inskränka utvecklingen af sådana
anlag, som antingen tyckas alldeles felas eller endast i
mycket ringa grad förekomma. Ty för det första torde det
aldrig vara fallet, att ett själsanslag totalt saknas, om det
ock är reduceradt till ett minimum. En total brist i den
mänskliga individualiteten skulle på samma gång innebära
en stympning (för att ej säga ett upphäfvande) af det
personliga människovärdet. Vidare skulle ett försummadt
utvecklande af de klenare anlagen på ett eller annat sätt
hämna sig. Likasom man ju vinnlägger sig om att stärka
svaga kroppsorgan, så böra ock de svaga själsanlagen få
sin nödiga omvårdnad. Visserligen är det ej skäl att
bekosta dessa ett så stort utvecklingsarbete som de rika
anlagen, men å andra sidan böra de dock nödtorftligen
tillvaratagas. Ty själen är ett helt och kan ej utveckla en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
