Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 384
ningar, blir summan af förlorade modersmålstimmar endast
9 à 13.
Det inses lätt, att en lärare, som ville gifva sina elever
en i någon mån grundlig litteraturkunskap åtminstone om
våra förnämsta författares yppersta alster — och detta är
dock det minsta, man kan kräfva för en verklig
allmänbildning — egentligen skulle behöfva all den nu till
modersmålet anslagna tiden i sjette och sjunde klasserna. Då
han nu emellertid måste medhiuna äfven allt det öfriga,
som stadgan omnämner, kan han ej gå på djupet på
något område, utan måste nöja sig med ett ytligt plock- och
lappverk på alla håll, ej minst i fråga om undervisningen
i stilistik, som ju ej ens förutsättes i skolstadgan,
åtminstone så vidt detta ämne ej ingår i dispositionsöfningarna.
En af de allra viktigaste skolreformerna är ökningen
af modersmålstimmarna i kl. 6—7, och om vi äfven för
reallinjen med dess ringare humanistiska intressen kunna
nöja oss med 3 timmar i veckan, så yrka vi på det
bestämdaste och vilja härmed lägga regering och riksdag
denna sak allvarligt på hjärtat, att latinlinjen måtte få ej
blott tre, utan fyra modersmålstimmar i det blifvande
gymnasiet, åtminstone i de två sista ringarna, där de
språkliga och litterära intressena hos den mognande ungdomen,
hvilka nu nästan uteslutande odlas i de enskilda föreningarna,
skulle kunna utvecklas och stadgas under insiktsfull
ledning till hart när oberäkneligt gagn för den högre
bildningen i vårt land. Och detta kraf blir så mycket mera
trängande, som den språkligt-vittra ans, de sista två årens
latinska och grekiska studier ännu i ej ringa mån skänka
efter latinets uppflyttning och grekiskans undanskjutande
knappast vidare torde vara att påräkna.
Sjöbergs och Klingbergs svenska stilistik tillhör de
läroböcker, som vid en undervisning i denna riktning icke
torde kunna undvaras.
Den nya upplagan af detta arbete skiljer sig icke
obetydligt från de närmast föregående.
Inledningen är omskrifven och innehåller nu ett
kraftigt inskärpande af litteraturläsningens betydelse för den
stilistiska förmågans utbildning —- ett ord i sinom tid —
och vidare metodologiska anvisningar om stilöfningarnas be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
