Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SCHWEIZISKA FOLKSKOLAN SOM BOTTENSKOLA.
17
Vid granskning af dessa framträder en olikhet
därutinnan, att lärjungarne i Schweiz göras väl förtrogna med
lösning af uppgifter ur praktiska lifvet (vinst-, förlust-,
rabatt- och blandningsproblem), innan de få lära sig
ekvations räkning. lektionerna, jag åhörde, underströko
också detta öfverallt synnerligen kraftigt, och jag fick det
intrycket, att vi skulle göra vårt folk en stor tjänst, om vi
kunde lära ungdomen att räkna så, som det sker i Schweiz.
I alla skolor fann jag där stor omvårdnad om detta ämne,
och skulle jag ånge det förtjänstfulla i deras metod i
förhållande till våra skolors, skulle jag vilja säga: Där lära
de sig att räkna med hufvud och förstånd, hos oss ofta för
mycket med penna och ekvationsmaskin. Och har jag
rätt i min uppfattning, att schweizerungdomen är ett godt
stycke framom vår ungdom i att förstå sina räkningars
innebörd, så tar jag säkert ej miste, då jag finner orsaken
härtill, dels i den oerhörda vikt, som tillmätes
hufvudråkning, och dels i mera naturlig och praktisk metod för dagliga
lifvets räkneuppgifter. Ungefär halfva timmarne löstes
uppgifter muntligt, och nästan öfverallt fann jag allmänna
bråk lagd som grund för decimalbråksräkningar. Med
lugn torde jag sålunda kunna påstå, att i Zürich såväl som
i Bern ha gymnasiets lärjungar i och med 8:de skolåret
kommit minst sagdt i nivå med våra läroverksgossar i matematik.
Nu skulle man måhända vara frestad att säga, att häraf
framgår, att för detta ämnes vidkommande kunna
lärjungarne gärna gå 6 år i våra vanliga folkskoleklasser och
sedan inträda i läroverkens 4:de klass, utan att
undervisningen i våra läroverk på den grund skulle bli lidande
däraf. Med den erfarenhet, jag vunnit som folkskollärare i
Göteborg, måste jag emellertid ställa mig mycket
undrande inför innebörden af ett sådant påstående. Bortsedt
ifrån lärareduglighet skulle ju detta innebära, att man
åtminstone i matematik skulle kunna vinna lika goda
resultat, vare sig klassen består af omkring 30 utvalda
lärjungar eller omkring 40 lärjungar af alla slags
kvaliteter. Men då återstår ännu frågan: Hur är det möjligt,
att man i Zürich vinner ungefär samma resultat med 6 års
primär skoleundervisning, som man i Bern vinner med 4 års
primär skole- och 2 års sekund ar skoleundervisning eller i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>