- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjätte årgången. 1920 /
113

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Adolf Rydberg. S. k. satsförkortningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S. k. satsförkortningar.

Av Adolf Rydberg.

Med satsförkortning förstods i äldre läroböcker just
vad benämningen innebär, dvs. ett uttryck, som ansågs ha
uppkommit genom »förkortning» av en utbildad sats, och som
mer eller mindre lätt kunde förbytas till en sats. I SVEDBOMS
satslära anföras såsom ex. på satsförkortningar bl. a. sådana
uttryck som »Att fela (= att man felar) är förlåtligt», »Jag
hoppas att lyckas (= att jag skall lyckas)», »Han gick
utan att hälsa», »Mannen är värd att belönas», »Hoppet
att återse henne gladde honom», »Såsom segrare
återvände han från kriget», »Kristina, Gus t. Adolfs dotter,
liknade ej sin fader».

I nyare språkläror brukas termen i mera inskränkt
betydelse. Till satsförkortningar räknas numera i allmänhet
endast tre slags språkförbindelser: objekt (el. ackusativ) med
infinitiv, attributiv satsförkortning och fristående
satsförkortning. Med benämningen har emellertid genom
språkets makt öfver tanken också följt frestelsen att uppfatta
ifrågavarande uttryck såsom »förkortningar» av fullständiga
satser.

En översikt av några läroböckers framställning av detta
ämne är av ett visst intresse.

Sundéns språklära (§ 182) uttalar sig icke bestämt om
satsförkortningarnas ursprung men synes, av formuleringen
att döma, ansluta sig till den äldre uppfattningen, att de
uppkommit ur utbildade satser.

BECKMANS språklära förklarar uttryckligen (§ 207), att
satsförkortningarna uppkomma genom förkortning av bisatser.

I en nyligen utkommen lärobok av V. UlÉN och K.
Rydén heter det: »I stället för en bisats användes ofta ett
ur densamma härlett kortare uttryck, som därför plägar

8 — 20263. Pedagogisk Tidskrift 1920. Haft. 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1920/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free