Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Bertil Hammer, Samskolan och skolkommissionen - Bernhard Risberg. E. Wessén, Fornsvensk läsebok för skola och hem; J. Mjöberg jämte Sverker Ek. Fornsvensk litteratur. Ur reformations- och storhetstidens litteratur. Ur frihetstidens litteratur, urval för skolan; Hildebrand-Alving, Ur svenska litteraturen, avd. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1
som vilja närmare sätta sig in i samskoleproblemet, och borde
läsas av alla, som vilja erhålla en klar uppfattning om hur
ytligt detta problem blivit behandlat av skolkommissionen.
Georg Brandeli.
Elias Wessén. Fornsvensk läsebok för skola och hem.
Uppsala, Lindblad, 157 s., pris inb. 3: 75.
Josua Mjöberg. Fornsvensk litteratur (jämte Sverker
Ek). Ur reformations- och stormaktstidens litteratur. Ur
frihetstidens litteratur urval för skolan (i tre hälften). Lund,
Gleerup, 69 s., 64 s., 73 s. à 1: 20 för häfte.
Hildebrand-Alving. Ur svenska litteraturen, första
avdelningen: katolska tiden, reformationstidevarvet,
stormaktstidevarvet. Stockholm, Fritze. 150 s., pris inb. 3 kr. 25 öre.
Den förut bebådade fornsvenska läseboken av Wessén
utkom till innevarande läsår och samtidigt den av mig tidigare
efterlysta fortsättningen bakåt av Mjöbergs Svensk litteratur från
Bellman. Då likaledes Hildebrands läsebok för tiden till Karl
XII:s död utkommit i ny upplaga, har man nu således,
inberäknat Steffens läsebok, fyra olika för gymnasiet avsedda läseböcker
att tillgå för vår äldre litteratur, något som nästan kan kallas
för en embarras de richesse.
Då jag nu går att något tala om de här ovan till sina titlar
nämnda, tillåter jag mig att göra detta på det sätt, att jag till
en början anställer några jämförelser dem emellan och sedan
närmare ingår på dem var för sig. Därvid håller jag mig dock
särskilt till de två första, som äro nya, och berör endast mer i
förbigående den Hildebrandska, som nu utkommit i sin fjärde
upplaga.
Det är sannerligen icke lätt att åstadkomma ett för skolorna
lämpligt urval av vår litteratur före Bellman, helst som denna
litteratur i sin helhet skall genomgås på ett så tidigt stadium
som i första och andra ringen och dessutom i den senare har
sig en särskilt kort tid tillmätt. Naturligtvis måste man
emellertid vid urvalet räkna med dessa båda sista omständigheter, och
då kan det ej hjälpas, att jag finner Wesséns — liksom redan
Steffens — för sitt ändamål väl vidlyftigt. Bådas omfång för
tiden till reformationen är ock större än Mjöbergs och
Hildebrands för tiden till Karl XII:s död.
För den fornsvenska litteraturen ha de andra (men icke
Mjöberg-Ek), upptagit runinskrifter. Det synes alls icke
olämpligt att så göra — och då hade gärna runraden kunnat anföras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
