Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Gunnar Aspelin. Holmquist—Jacobsson—Ahlberg. Psykologi - Bernhard Risberg. Kring den moderna svenska hexametern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
anmälarens mening en kort redogörelse för den moderna biologiens
allmänna ståndpunkt i frågan varit önskvärd.
Arbetet avslutas med en göd redogörelse för trötthetens och
vanans psykologi samt med ett schema för iakttagelser rörande
barn i folkskolan. I stort sett hava författarna enligt anmälarens
mening lyckligt löst sin uppgift. Läroboken erbjuder onekligen
vissa angreppspunkter; på flera ställen hade en större precision
i uttryckssättet varit önskvärd, och ett mera proportionerligt
förhållande mellan de olika partierna hade varit att rekommendera.
Men den ger en åskådlig orientering över psykologiens elementer,
den bibehåller alltigenom kontakten med de pedagogiska
synpunkterna, och framställningen är i god mening populär och
schablonfri. För undervisningen vid småskoleseminarierna borde
den, såvitt rec. kan se, vara ganska väl lämpad.
Gunnar Aspelin.
Kring den moderna svenska hexametern.
Av Bernhard Risberg.
Det skadar alls icke, att detta svårbehandlade versmått, som
på senare tiden synes ha återvunnit en viss popularitet även
i svensk originaldiktning — jag erinrar om Albert Engströms
mera skämtsamma personkarakteriserande hexametrar och
Strindbergs episka dikter i »Ordalek och småkonst» — göres till
föremål för ny teoretisk utredning. Det var därför i och för
sig tacknämligt, att professor Hellquist (som jag i det följande
betecknar med H.) tog upp i en speciell fråga i inledningen till sina
tolkningar figin grekiskan. Då han emellertid därvid vänt sig
mot min »barbarisering» av versmåttet genom användande av
trokéer och ytterligare i sina »Strödda anmärkningar» i denna
tidskrifts i:a häfte för i år skärpt sina omdömen härom och
som ett slags skolrektor för hexameterdiktare rent av anlagt
disciplinära synpunkter och upprepade gånger kallar mitt och andras
användande av trokéer för »ofog» (!), så anser jag mig vara
skyldig att till mitt försvar i korthet ytterligare belysa denna
detalj, helst H:s egen framställning icke är grundad på några
uppgivna objektiva skäl och dessutom är i viss mån
självmotsägande.
Så vitt jag kan finna, grundar han sitt principiella
fördömande av trokéer i hexametern dels på vissa av honom upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
