Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
AUGUST JOHANSSON
artium, og ein annen som gjenom 7 år i høgare skule tufta
på ferdig folkeskule (6-årig i Sverike) fører mot same mål.
Som ein ser, skuletidi til studenteksamen vert lengd med eit
heilt år for deim som studentår skal verta, når dei går
folke-skulen til endes saman med dei 90 % som ikkje har hug,
givnad eller vilkår for meir teoretisk utdaning.» Stort
intresse har också, vad minoriteten anför om folkskolans
skiftande och även i lyckligaste fall svåra arbetsförhållanden,
vilka hindra studiebegåvningarna att där komma till sin rätt.
Vad som i detta avseende är av intresse, är emellertid i
mindre grad själva innehållet i argumenteringen — den är
till hela sin läggning ganska välbekant från liknande
tankegångar här i Sverige — utan det är den omständigheten, att
kritiken kommer just från det hållet; det torde väl knappast
vara några rektorer i Norge, som få ta emot lärjungar från
så skiftande folkskolehåll och följaktligen få så mångsidig
inblick i folkskolans studieresultat som rektorerna vid de båda
här ifrågavarande största landsgymnasierna, de i Voss och
Eidsvoll.
Från dessa förutsättningar kommer så minoriteten fram
till ett yrkande, att det på realskolans andra klass bygges ett
fyraårigt gymnasium.
Mer som en parentes i sin framställning om gymnasiet
skjuter så minoriteten in en reflexion angående förhållandet
mellan de båda »ordningarna». Tydligen med utgångspunkt
i sin mera mångsidiga erfarenhet av folkskolan och sin härpå
byggda större skepsis i fråga om dennas möjligheter förklara
de båda rektorerna, att de icke kunna »vera med å setja
upp nokon normalskipnad for kurset i realskulen ut frå den
fyresetnaden at elevane har lese engelsk i folkeskulen».
A-ordningen blir tydligen för minoriteten normalordningen: men
den tänker sig, att de städer, som så önska, må få rätt att
»gå til utskiljing av elevane og differensiering i skuleplanen
alt i dei tvo siste folkeskuleklassone» och som en följd härav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
