Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Ester Boman. Uppfostran genom undervisning - Elias Wessén. Bernhard Risberg. Den svenska versens teori. Förra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
i 8 i
dantag av lysande slag» möter oss i det arbete som utföres i
helpensionen Tyringe i Hindås.
För lärare på olika skolstadier bör det vara av intresse att
se, hur man i en svensk flickskola organiserat undervisnings- och
uppfostringsarbetet efter moderna principer. Även om en lärare
vid ett allmänt läroverk eller t. o. m. ett folkskoleseminarium
inför trycket av kursplaner och examensfordringar känner en
tveksamhet inför det nya, som man vid Tyringe helpension icke
behöver vara besvärad av, så kan han dock i detta arbete få
impulser, som kunna verka befruktande på undervisningsarbetet.
Förlaget har gett boken en mycket förnäm utstyrsel; papper och
tryck äro förstklassiga, och arbetet är försett med talrika
illustrationer. Georg Brandell.
Bernhard Risberg: Den svenska versens teori. Förra
delen : De prosodiska grundfrågorna (tonhöjd, tonvikt och
uttalstid i språket). 2 uppl. Linköping 1932. P. A. Norstedt &
Söner, i distribution.
Den nya upplagan av »Den svenska versens teori» är i själva
verket ett helt nytt arbete. Redan det yttre omfånget är
betydligt ökat. Utredningen, av de prosodiska grundfrågorna har svällt
ut från 53 sidor till 169, vartill ytterligare kommer
»anmärkningar» rörande mera speciella detaljer och en för läsaren nyttig
litteraturförteckning (tillsammans 21 sidor). Ökningen beror
delvis på att hela framställningen gjorts bredare och detaljrikare men
också på att nya utredningar tillkommit, bl. a. en analys av
stavelsegränsen, en detaljbeskrivning av vårt språks aksenttyper
och en redogörelse för tonhöjd- och tonviktsförhållandena i det
enskilda ordet och i sammanhängande tal. Självfallet är hela
denna del av Risbergs arbete tänkt som grundval för den
egentliga versläran, liksom det överhuvud varit förf:s metriska
intressen, som från början fört honom in på studiet av de
prosodiska spörsmålen. Men detta hindrar icke, att hans prosodik har
ett självständigt värde och f. n. utgör den kunnigaste och
utförligaste framställning av denna del av vårt språks grammatik, som
finnes att tillgå. Risberg uppger själv, att det, så vitt han vet,
icke inom något språk finnns »en allsidig och detaljerad
utredning av samtliga hithörande spörsmål som självständigt arbete»,
och detta är förmodligen riktigt, särskilt om man beaktar uttrycken
»samtliga hithörande spörsmål» och »som självständigt
arbete».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
