Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Georg Brandell. Den nya uppsalafilosofien och pedagogiken I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
GEORG BRANDELL
riktig rättskrivningsmetodik». Detta kan med skäl betvivlas.
Man kan fråga sig, om vår nuvarande kunskap om
»hjärn-fysiologiska bestämdheter och sammanhang» samt om
»hjärn-fysiologiska skeenden» är av sådan beskaffenhet, att den kan
ha någon betydelse vid utarbetandet av en
rättskrivningsmetodik, men man kan bestämt säga, att de av hr Bohman
nämnda realiteterna, de må vara genomreflekterade hur mycket
som helst, icke äro tillräckliga som grundval för en sådan
metodik. Till grundvalen måste väl nämligen också räknas
kunskapen om språket, vilket ju är det stoff som kommer
till användning vid undervisningen i rättskrivning. Denna
kännedom om språket måste sträcka sig även till dialekterna,
ty annars skulle det icke vara möjligt att förklara uppkomsten
av felen vid rättskrivningsövningarna, vilka inom olika
dialektområden äro mycket olika, eller att vid undervisningen ta
hänsyn till de inom varje särskilt dialektområde
karakteristiska stavfelen. Härav framgår, att urvalet av stoff och
behandlingen av vissa delar av detta stoff måste bli något olika
på olika orter. I Stockholm och dess omgivningar måste
man nedlägga mycket arbete på* att lära barnen skilja mellan
e- och ä-ljuden och att riktigt beteckna dessa ljud; i västra
Sverige däremot behöver man icke ägna mycken
uppmärksamhet åt dessa ljuds beteckningar. Att hr Bohman
försummat att framhålla kunskapen om undervisningsstoffet
såsom en ytterst viktig del av grundvalen för
rättskrivningsmetodiken, visar, hur pass »genomreflekterad» hans teori är.
Det kan även anmärkas, att han väl framhållit
förnimmelsepsykologiens betydelse ur denna synpunkt men försummat
att påpeka, att kunskapen om föreställningslivet är av lika stor
eller ännu större betydelse.
Den följande framställningen går ut på att visa, att det
är jämförelsevis lätt att erhålla kunskap om realiteterna inom
exempelvis fysikens och kemiens forskningsområden, men att
svårigheterna äro betydligt större, då det gäller att konsta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
