Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Georg Brandell: »Aktivitetspedagogik»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 24
GEORG BRANDELL
zu geben, im Dienste und im Interesse der andern zu handeln!
bietet die Herstellung von Arbeiten unter gemeinsamer
Tätigkeit mehrerer Lehrlinge, wobei einer, der von den übrigen
gewählt ist, die Führung hat und zugleich die Verantwortung
für die Solidität und die nötige Unterweisung für seine
schwächeren Genossen übernimmt.»1 Vad slutligen den nionde principen
beträffar, så får jag bekänna, att jag icke vet, vad som menas
med »situationsprincip» och »situationspedagogik» (båda orden
användas på s. 79), ehuru dr Köhler på sid. 36 uppräknar
Jenaplanens 17 »pedagogiska situationer». Varje arbete i
skolan måste väl utföras i en given situation, och denna
behöver således icke framkallas eller åvägabringas.
Förmodligen menar dr Köhler, att barnets inställning till skolarbetet
skall få tillfälle att kotnma till uttryck i barnets beteende,
och att detta krav ligger inneslutet i den nionde principen.
Men finns icke detta krav redan i de två första principerna,
eller framgår det icke som en nödvändig konsekvens ur dessa?
I varje fall är väl icke något produktivt arbete i en skola
möjligt utan tillämpning av denna princip, vilken för övrigt
även den återfinnes redan hos Kerschensteiner, som säger:
»Das Selbsterlebenlassen im Unterricht ist überhaupt das
ganze Geheimnis für die Entwicklung produktiver Arbeit in
allen Schulen von der Volksschule bis zur Hochschule.»2
Vi finna således, att innehållet i den s. k.
aktivitetspedagogiken icke är något nytt utan en sammanställning av gamla
välkända principer, av vilka de flesta kunna återföras till
Kerschensteiner, Dewey, Fröbel, Pestalozzi och Rousseau.
Däremot skall gärna medgivas, att dessa principer i det
aktivitetspedagogiska systemet visa en något annan struktur och
accentuering än t. ex. hos Kerschensteiner.
Denna accentuering är emellertid något olika även hos
1 Grundfragen der Schulorganisation (3:e uppl.), s. 91, 155.
2 A. a. s. 63. Även på andra ställen i denna uppsats om
Produktive Arbeit und ihr Erziehungswert framhålles detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
