Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Georg Brandell: »Aktivitetspedagogik»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» AKTIVITETSPEDAGOGIK » 27
upplevelser. Dessa upplevelser kunna framkallas av andra
genom att dessa ställa fordringar på barnet men även av
barnet genom att det ger sig självt uppgifter. Men i både
det ena och det andra fallet måste barnet göra uppgiften till
sin, och det är således icke — såsom dr Köhler synes tro —
psykologiskt någon skillnad mellan de uppgifter som barnet
har givit sig självt och dem som det har fått av andra.
Det kan knappast förnekas, att den nu berörda delen av
framställningen har en prägel av torftighet. Detta synes bero
därpå, att dr Köhler begränsat sig till barnpsykologien, sådan
denna föreligger i makarna Bühlers skrifter samt i Wien
(huvudsakligen av K. Reininger) utförda undersökningar
angående barns sociala beteende. Det existerar för närvarande
icke blott i England utan även i Tyskland en psykologi som
är väl ägnad att förklara aktivitetens väsen, men dr Köhler
har tydligen icke ansett lämpligt eller nödvändigt att indraga
resultaten av denna psykologiska forskning i sin egen
aktivitetspsykologiska framställning. Man får därför nöja sig
huvudsakligen med en definition av begreppet aktivitet och de nyssnämnda
kriterierna på skolmognad. Definitionen (s. 24 f.) kan väl sägas
vara riktig, men ett par rader längre ner heter det, att den
aktivitetspsykologiska forskningen ger besked om människans
växande förmåga att anpassa sig efter en situation. Detta
synes mig snarare vara ett kännetecken på passivitet.
Aktivitet däremot är människans i handling framträdande strävan
att omgestalta någonting i omgivningen på sådant sätt att
detta kommer att bli anpassat efter individen och de behov
som göra sig gällande hos denne. På sid. 92 i boken
förekommer en väl onödig men i stort sett riktig schematisk
bild av skillnaden i detta avseende mellan den blott
kunskapsmeddelande och den aktivitetsbetonade skolan. I den
förstnämnda tvingar läraren kunskapsstoffet på barnet, utan att
detta känner något inre behov att tillägna sig stoffet, som
därför icke kommer att bli barnets personliga egendom. I den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
