Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ernst Nachmanson: Läroverkslärarnas vetenskapliga arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSLÄRARNAS VETENSKAPLIGA ARBET K
49
versiteten numera i många fall tagit en sådan omfattning, att
föga tid blir övrig för vederbörande ämnesrepresentanter att
bedriva ett självständigt vetenskapligt arbete. Det större
akademiska konsistoriet har i detta ärende funnit särskild
anledning att peka på faran härav för universitetens ställning
såsom vetenskapliga forskningshärdar, jag tillägger berörda
synpunkt stor vikt och anser behövligt, att statsmakterna
överväga, vilka åtgärder, som böra vidtagas för att skapa en
motvikt mot en sådan för vårt lands vetenskapliga
forskningsarbete farlig utveckling. Inrättandet av särskilda
forskningsprofessurer, inskränkning av föreläsningsskyldigheten samt
beredande av möjlighet för professorerna att utan förlust av
löneinkomster i viss utsträckning erhålla ledighet för
forskningsarbete äro måhända de anordningar, som i första hand
framställa sig såsom förtjänta att närmare begrundas. Emellertid
äro även andra åtgärder naturligtvis tänkbara. Sannolikt ställa
sig förutsättningarna för skapande av mera tillfredsställande
förhållanden härutinnan och även behoven härav olika inom
de olika fakulteterna. Hela spörsmålet kräver uppenbarligen
en ingående utredning. Denna utredning synes mig
lämpligen böra verkställas genom universitetsberedningens försorg,
och jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att
giva nämnda beredning särskilt uppdrag härom.»
Universitetsberedningen har också sedermera fått i
vippdrag att verkställa utredning med anledning av detta yttrande.
Visserligen pekas i uttalandet icke direkt på anordningen med
ett »sabbatical year», men uttalandet är så allmänt hållet och
likaså det åt universitetsberedningen lämnade uppdraget, att
denna är oförhindrad att upptaga även en sådan anordning
till övervägande.
Jag har dryftat förslaget även med avdelningschefen
för Skolöverstyrelsens läroverksavdelning. Undervisningsrådet
Wallin visade samma intresse för detsamma som
ecklesiastikministern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
