Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Walter Fevrell: Vilken lärareutbildning kräver den nya tidens skola? III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vilken lärareutbildning kräver den nya tidens skola?
Av Walter Fevrell.
III.
I en föregående artikel (II) har framhållits, hur en modern
pedagogik starkt betonar elevernas självverksamhet och
lärarens uppgift att genom intresseväckande undervisning
framkalla densamma. Därmed blir det väsentliga i skolans gär
ning, icke de olika ämnena och kurserna samt elevernas
me-morerande eller refererande därav, utan i stället den växande
unga människan själv i hennes utveckling i den sociala miljö,
hon tillhör, alltså hennes kroppsliga, andliga och sociala
utveckling till en rätt anpassning efter samhällets krav, till ädel
livsföring och en allmänt väl gagnande kulturinsats. Så har
det emellertid hittilldags i regel icke varit, och därför riktas
ofta skarp kritik mot den gamla skolan och dess
bildningsarbete.
Som exempel på denna kritik må närmast refereras några
tankar ur en artikel i Polstjärnan, 19 okt. 1936, av Helmer
Ternblad om »Akademikern i folkbildningsarbetet». Förmågan
att minnas inpluggad skolkunskap brukas ofta som kriterium
på bildning. Men därav skulle bland annat framgå, att nästan
alla akademiker stode på en sorgligt låg bildningsnivå. Vem
av dem kan väl tio år efter studentexamen redogöra för olika
detaljer ur skilda ämnen, med vilka de icke sysslat efter
examen? De ha faktiskt glömt det allra mesta av det, som
under skolåren inpluggats. Och ändå göra de anspråk på
att vara bildade. Men vad ha de då för behållning av sin
skola? —Jo, oavsett det personliga inflytande, lärare utövat på
dem, är behållningen av två slag: 1) En viss färdighet att
handskas med ett teoretiskt material. 2) Ett visst minnes-
6—37181. Pedagogisk tidskrift 1937. Haft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
