Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Henning Olsson: Hur bör en geografisk läsebok användas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR BÖR EN GEOGRAFISK LÄSEBOK ANVÄNDAS? 81
blir endast ett namn eller ett tomt begrepp, ibland med men
lika ofta utan anknytning åt något håll. På grund av det
stora namnmaterial, som geografien har att dragas med,
kommer tyvärr inhämtandet av detta att för mangen framsta som
undervisningens egentliga mål, liksom artkännedomen förr i
tiden var biologiundervisningens a och o. En läsebok, som
förenar åskådlighet med saklighet, har därför en stor uppgift
att fylla och kan göra detta, utan att eleverna behöva
belastas med något tyngande extra arbete.
Vad tidsordningen är för historien, är rumsordningen för
geografien. All geografisk undervisning bör därför projicieras
på jordytan och sättas i relation till denna. Skall man läsa
om en upptäcktsresa, böra därför data och historiska
sammanhang träda i bakgrunden och huvudvikten läggas vid ett
studium av de områden, som resan gått igenom. Varje
skildring måste alltså föregås av en preparation på kartan,
fortfarande med lärjungarna aktivt verksamma. På samma sätt
orienterar man sig på en ö, en bergskedja, en flod o. s. v.,
så att kartbilden under hela läsningen står tydlig för elevernas
medvetande. Preparationen bör dock gå undan så raskt, att
den ej verkar tröttande. I allmänhet kan man anse fem
minuter vara maximum.
Härvid är mycket att iakttaga. Gäller det t. ex.
»Zeppelins» färd runt jorden, kan man låta någon lärjunge peka ut,
hur han tänker sig resans sträckning mellan Berlin och Tokyo.1
I de allra flesta fall väljer han (eller hon) den väg, som på
kartan ser ut som den kortaste, d. v. s. den ungefärliga
väst-östliga rutten. Under läsningen framgår det emellertid, att
färden gick långt norrut över Sibiriens ödemarker i stället
för över mellersta Asien. Om man nu lägger en smal
pappersremsa intill en glob, är det lätt att visa, att »Zeppelin» följde
den kortare vägen mellan de nämnda städerna. På samma
sätt kan man förfara, när det gäller luftskeppets resa över
1 Olsson-Sefve, Geografisk läsebok, del I. Sthlm 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
