- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiotredje årgången. 1937 /
86

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Viktor Räntilä: Inträdet till läroverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

VIKTOR RÄNTILÄ

klass i4 skulle inträdesprovet utgallrat 9, folkskolebetyget
(modersmål-matematik) 8 och folkskolebetyget (alla läsämnen)
endast 6 elever, under det att bland dem, som vitsordats med
överbetyg, skulle utgallrats 2, 6 resp. 7 elever. Samtliga dessa
siffror tala för inträdesprovet som det bästa instrumentet.

Denna statistik har samma fel, som den första rörande
femåriga realskolan. Elevantalet är alltför ringa.
Svaghetsgruppens storlek har därför utökats till de 44 sämsta, och
undersökningen utvisar då, att återigen en utjämning ägt
rum. Alla instrumenten förefalla ungefär lika goda.

Dessa undersökningar synas alltså utvisa, att för inträde
till den femåriga realskolan skulle folkskolebetygen vara något
bättre som utgallringsinstrument och till den fyraåriga linjen
inträdesproven, vilket förefaller högst besynnerligt, då ett
betyg från folkskolans avslutningsklass bättre borde utvisa
lärjungarnas studielämplighet än vitsord avgivna i fjärde klassen.
En lärare, som i fyra år följt en elev, bör ha säkrare
omdöme om denne, än om eleven lämnar klassen efter två år,
varför undersökningarna borde givit omvänt resultat.

Det är icke omöjligt, att den konstaterade differensen går
tillbaka på verkliga karaktärsolikheter mellan läroverkens och
folkskolans undervisning. Arbetsintensiteten är olika och
förekomsten av främmande språk gör studierna helt annorlunda,
varför en elev, som rett sig bra i folkskolan, kan komma till korta
vid studierna i realskolan. Goda folkskolebetyg äro ej
likvärdiga med framgång i läroverken. En undersökning
utvisar, att av de 73 från första klass i femåriga realskolan ej
flyttade lärjungarna — kvarsittare och avgångna med
underbetyg — 6 elever i folkskolebetyget (alla läsämnen) hade ett
medelbetyg mellan AB och Ba, 17 ett medelbetyg = Ba och
30 ett medelbetyg mellan Ba och B. En motsvarande
undersökning för fyraåriga linjen utvisar, att av de 19
kvar-sittarna i första klass 2 hade ett AB-betyg från folkskolan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1937/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free