Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nils G. Ohlson: Broocmans brev till Rasmus Nyerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROOCMANS BREV TILL RASMUS NYERUP
IOI
samtliga tillkomna under knappa femton månader (30 juni
1810—22 september 1811) —, så avlägga de i stället ett
vittnesbörd om Broocmans strålande entusiasm för
pedagogiska ting, vilken inte ens en svår sjukdom, »bröstsjuka»,
som berövat honom »all kraft och luft», kunnat dämpa. Att
breven inte blivit flera, var Broocman själv den förste att
beklaga. De skäl han åberopade sig på, voro dock mycket
giltiga: nedsatta krafter på grund av sjukdomen, av kriget
försvårade transportförhållanden och slutligen arbetet på den
pedagogiska tidskrift han just höll på att utgiva, Magasin
för föräldrar och lärare.
Det första brevet från Broocman fick form av ett svar
på frågor, som Danske Selskabet för indenlandsk Kunstflit
riktat till den svenska korrespondenten. Denne berörde
därvid bl. a. det arbete, som »de i sednare år i flera provinser
inrättade Hushållnings Sällskap» utfört. Han dröjde särskilt
vid det i Örebro, som »ock framställt några vigtiga
Prisfrågor, såsom om landtskolornas bästa Inrättning, hvilka blifvit
nöjaktigt besvarade». Det senare kunde Broocman med så
mycket större glädje intyga, som han varit författare till en
av de prisbelönta skrifterna. För att belysa arten av
sällskapets arbete bifogade han tvenne häften av dess handlingar.1
En annan vid denna tidpunkt brännande fråga berördes
också av Broocman i det första brevet. Det gällde den
viktiga yrkesutbildningen. Hela det föregående århundradet
hade famlat kring problemet; enstaka försök att lösa det
hade nog gjorts, men till något bestående resultat kom man
icke. Skälen därtill voro flera. Ett av dem var givetvis
frågans sammankoppling med fattigvårdsproblemet och den
1 Det synnerligen livaktiga hushållningssällskapet i Örebro, som
även hyste stort intresse för folkbildningsfrågan, räknade bland sina
ledare prosten i Kumla, den sedermera som linköpingsbiskop och slutligen
som ärkebiskop kände Carl von Rosenstein, vilken redan i egenskap av
församlingsledare sökte reformera skolundervisningen i sin socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
