Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nils G. Ohlson: Broocmans brev till Rasmus Nyerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROOCMANS BREV TILL RASMUS NYERUP IOI
ej hade mycket av värde att bjuda på i pedagogiskt
avseende, stod klart för honom, som sett danskt reformarbete
och berest Tyskland för att bli underkunnig om såväl
filan-tropinismens som pestalozzianismens pedagogiska företräden.
Det var därför han vände sig till Nyerup, som var väl
insatt även i uppfostringsfrågor, med begäran om upplysningar.
Det är tydligt, att »järnåren» kändes tunga för en så
verksam ande som Broocmans. Vad som inom det egna
landet saknades, hoppades han skulle finnas i utlandet,
särskilt i Danmark, vars pedagogiska livaktighet han väl kände.
Just nu, när han med sin verksamhet som lärare vid Tyska
skolan förenat en journalistisk uppgift, behövde han för sitt
Magasin stoff, som hade nyhetens behag och samtidigt
förmågan att fängsla läsarna genom att stå i samklang med
tidens eget väsen. Gubben Gjörwell var väl ännu i livet —
han dog ju först i augusti 1811 —, och hans löfte att läsa
de till honom ankomna utländska tidskrifterna begagnade
Broocman samvetsgrant, efter vad den gustavianske
publicistens anteckningar ge vid handen. Men Broocman nöjde
sig inte med den tyska uppfostringsvärldens litteratur; den
saknade nämligen ett enligt Broocman för det svenska
uppfostringsväsendet behövligt moment, det drag, som den
för-skandinavistiska rörelsen bestämt framhävde, nämligen det
fosterländska. Det är därför, som Broocmans intresse för
Danmarks pedagogiska reformer stegras till otålighet, och
denna tar sig ett uttryck inte minst i den andra promemoria,
som åtföljer brevet n:r 2.
Det tredje brevet, som är skrivet den 7 augusti 1810,
innehåller föga ur pedagogisk synpunkt märkligt. Det ger
uttryck åt brevskrivarens allt fortfarande stora intresse för
den danska kulturutvecklingen, sådan denna avspeglade sig i
de danska tidskrifterna. De bägge följande breven ge inte
heller något utbyte i pedagogiskt avseende. I det senare av
dem, daterat den 10 september 1810, ber han om sin häls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
