Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Otto Rohnström: Allmänheten och skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNHETEN OCH SKOLAN
oftast mogenhet och begåvning för att rätt fatta vad det
gäller. Och dessutom, många, många gånger, ja kanske i
regel, äro eleverna synnerligen förbehållsamma och varsamma,
när de yttra sig om lärare och kamrater eller om
undervisningen.
Mycket ofta har man svårt att värja sig för det
intrycket — detta har åtminstone varit fallet med
undertecknad, så långt jag kan minnas — att allmänheten, trots ett
onekligen ganska stort och lätt förklarligt intresse för skolan,
i grund och botten vet mycket litet om denna. Äro
föräldrarna bildat folk, som själva genomgått högre läroverk,
borde de ju ha åtskilliga förutsättningar att förstå skolans
förhållanden. Men ack! då äro de allt som oftast högst
benägna att betrakta den nuvarande skolan med samma ögon,
varmed de betraktade sin egen skola. De ha vanligtvis
mycket svårt att sätta sig in i vår tids speciella skolfrågor
och nyare skolförhållanden och ha likaledes svårt att komma
ihåg, att skolan i många fall utvecklat och förändrat sig
högst väsentligt, sedan de själva voro lärjungar, och att
undervisningen i de respektive ämnena och icke minst
ämnena själva undergått en högst betydande förändring såväl i
fråga om omfång som kvalitet.
Med tanke på skolans djupa ingripande i vårt liv och
dess betydelse för det uppväxande släktets daning måste det
emellertid vara ett bestämt önskemål både för föräldrar,
lärjungar och lärare, att ömsesidig förståelse skapas. Men
huru? Jo, naturligtvis genom att bereda allmänheten tillfälle
att taga kännedom om undervisningen och även att, långt
mer än nu är fallet, komma i beröring med lärarna. Ty,
såsom det nu är, inskränka sig förbindelserna mellan målsmän
och lärare i regel till mer eller mindre artiga eller vänliga
konversationer angående elevernas underbetyg samt dessa
underbetygs orsaker och större eller mindre berättigande.
Om man undantager de sällsynta och av många skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
