Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Adolf Söderlund: Folkskola — realskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkskola — realskola.
Av Adolf Söderlund.
Med statistik kan man som bekant bevisa nästan vad som
helst. Man kan t. ex. få »en underkänd skolordning» att framstå
i en fördelaktig dager genom att låta »den oförvanskade
sanningens ljus» belysa övergången från folkskola till läroverk.
Det sker här genom att statistiskt visa upp, huru antalet elever
ständigt ökats inom även de underkända skolformerna, den
4-åriga realskolan och det 3-åriga gymnasiet. Slutsatsen i
denna siffermässigt belysta tankegång skall tydligen vara denna:
eftersom så många folkskolebarn vinna inträde i realskolan,
måste folkskolan vara mycket bra; och emedan dessa barn i
så stort antal söka till den 4-åriga realskolan, är också denna
skolform bra.
På samma sätt kan man bevisa, att det nuvarande
gymnasiet och dess avgångsexamen — studentexamen — äro
bra, eftersom så många elever kämpa om platserna i denna
vårt lands högsta skolform. Klokt nog har ingen av dessa
försvarare av rådande skolförhållanden meddelat något om,
hur eleverna sedan klara sig under den besvärliga kampen
fram till real- och studentexamen. Om så hade skett, skulle
säkerligen resultatet av omförmälda statistiska och logiska
utredningar icke blivit så angenämt överraskande.
Men det finns också statistiska undersökningar, där
resultatet är varken angenämt eller överraskande. Jag syftar på
lektor E. Wigfors’ och magister V. Räntiläs sifferuppgifter
angående folkskolebetygens och inträdesprovens värde för ett
rättvist urval av elever till realskolan. Bägge forskarna synas
emellertid vara rätt överraskade av resultaten, på vilka grunder
förstår jag emellertid ej. Ty inte är det väl någon
överraskning, att såväl folkskolebetygen som inträdesproven äro ganska
io — 37332. Pedagogisk tidskrift 1937. Häft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
