Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anton Bokelid: Geometriundervisningens metodik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
ANTON BOKELID
triangel ABC på tavlan och därefter konstruerar eller låter
konstruera en ny triangel DEF, i vilken en vinkel göres lika
med vinkeln A och de omfattande sidorna lika med AB och
A C, visar det sig, att de flesta själva finna ut, både att den
ena triangeln kan läggas på den andra, så att figurerna helt
och hållet täcka varandra, och hur de skola läggas för att
detta skall inträffa. Därefter återstår endast att i ord uttala
den erfarenhet undersökningen givit till resultat.
Med dessa exempel torde jag hava tillräckligt understrukit
min uppfattning, att den uppgift åskådningen har att fylla
vid kunskapstillägnandet icke är mindre väsentlig, när det
gäller undervisning i geometri, än när det är fråga om
undervisning i andra ämnen.
Denna åsikt innehåller ingenting märkvärdigt i och för
sig. Ingen lärare ifrågasätter, att undervisningen i
naturvetenskap i realskolan skall meddelas på teoretisk väg. Ingen
lärare försöker formulera en abstrakt regel utan att först hava
grundligt förberett den med konkret material. Är det då
rimligt att förvänta, att barn i realskolan helt utan stöd av
praktiskt förarbete skola kunna uppfatta och tillämpa de
fulländat logiska men på grund därav synnerligen abstrakta
problemen och teoremen hos Euklides. Om också den
geometriska logikens skönhet är uppenbar för den jämförelsevis
ringa del av de vuxna, som är tränad i abstrakt tänkande,
kan den knappast fattas av någon annan av de uppväxande
i realskolans åldersstadier än den, som av naturen blivit
utrustad med särskilda förutsättningar.
Alltsedan jag kom till denna övertygelse, har jag i
alltjämt växande omfattning tillämpat den i de nyss anförda
exemplen skisserade heuristiska metoden. Jag har, med andra
ord sagt, sökt bygga upp geometriskt vetande på rent
syntetisk väg med hjälp av manuellt arbete, åskådning och logiska
slutledningar ur redan vunna erfarenheter. För egen del har
jag funnit denna metod ändamålsenlig, ty den har gjort mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
