- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiotredje årgången. 1937 /
156

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Robert Wenngren: A. Gierow, G. Hellsten och S. Malmberg. Arbetsskola — Arbetsglädje. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 12 1

sin mor och aldrig slog igen, när han blev slagen, han var inte
bara filmens hjälte utan ock salongens.»

När man en gång haft förmånen att träffa fröken Ester
Ebbesson mitt uppe i hennes arbete bland knogande, intresserade och
glada elever, då man erfarit den trivsel och trevnad, den miljö
av klok organisation och kärleksfull omtanke, som finns i hennes
»arbetsrum», så vet man även att få torde vara bättre skickade
att skriva om: »Hjälpskola och arbetsglädje» än just hon.

Fröken Ebbesson har många anvisningar att ge, som inte
endast passa för hjälpskollärare utan för alla. Om hennes
sanningar inte alltid äro nya, så äro de dock av sådan art, att de
aldrig kunna upprepas för ofta. Vi ha svårt att lära dem i alla
fall, lära dem så, som fröken Ebbesson kan dem, lära dem så
— att vi omsätta dem i praktiskth andlande. Fröken Ebbesson
vet, att »om undervisaren är den som själv alltid ålägger eleven
de många arbeten, som utföras i skolan, hålles den nere i
oföretagsamhet och beroende. — De svagt begåvade hindras ofta av
sina olika defekter från att anpassa sig efter de krav skolarbetet
kommer att ställa på dem. För att uppnå kontakt måste därför
skolan i stället anpassa sig efter barnen eller med andra ord,
varje barn måste få sin behandling, dock med det målet i sikte
att en gång få utjämnat deras egenheter, så att de inte vid
utträdet i livet sticka av för mycket från normala människor. —
Enligt gammal pedagogik sökte man efter bästa sättet att
undervisa barnen, enligt ny pedagogik söker man däremot efter de bästa
medlen att sätta barnen i sådan ställning, att de själva vilja lära.»
Det är den nya pedagogiken, som fröken Ebbesson tillämpar ej
blott i teorien utan även i sitt dagliga skolarbete. Och hon
arbetar »med iver på att förbereda de svagtbegåvade för livets stora
krav». Detta är viktigt. »Men viktigare än allt är att kärleken
finner vägen till de goda anlag, som finns inom varje barn, och
väcker det till liv och ger det växt.»

»Att göra kristendomen aktuell är ett av vår tids stora problem.
Den faran lurar nämligen, att religionen endast blir en klädnad,
förvisso en dyrbar och praktfull sådan, som påtages vid högtidliga
tillfällen, men som inte har någon som helst betydelse i det
dagliga livet», framhåller överlärare S. Malmberg i »Undervisningen
i kristen tros- och livsåskådning», en artikel, som jag låter
författaren själv karakterisera med följande: »Med utgångspunkt från
några texter i bergspredikan vill jag blott fästa uppmärksamheten
på vissa religiösa begrepp, som ofta blir oklara för barnen, samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1937/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free