Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Wilhelm Dahlgren: Förslag till skiljelinje mellan svenska ord och låneord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILJELINJE MELLAN SVENSKA ORD OCH LÅNEORD I SVENSKAN I 67
skulle man först kunna avskilja alla flerstaviga av utländskt
ursprung enligt den härovan klart avgränsande regeln, såsom
låneord. Ett mycket betydande antal ord bleve genom denna
enkla regel avskilt ur Akademiens ordlista. De yttersta inom
denna grupp äro rena utländska ord eller främmande ord.
Nästa lika klart avgränsade stora grupp är de tvåstaviga
orden med tonvikt på sista stavelsen (prefixorden undantagna).
Dessa ord avskiljas också som låneord.
Så komma alla ord med utländsk stavning, tydliga låneord.
En mindre grupp diftongord tillhör låneorden.
När alla dessa ordgrupper blivit överförda till ordlistans
andra avdelning, så är det återstående språket i hög grad
upprensat och har ett helt annat utseende än förut, ja är
7iästan svenskt. Ty ännu återstår en besvärlig gallring.
Det gäller ord, som, oaktat de i avseende på betoning
och stavning äro oantastliga, dock av olika anledningar kunna
sägas vara av icke-svensk form, eller ej vara allmänt kända
och använda. Bestämmelserna således något tänjbara.
Lyckligtvis är denna grupp mycket obetydlig gent emot de förut
avskilda. En ytlig undersökning visar, att det troligen icke
går upp till ett hundratal ord, som vid denna prövning är
att betrakta som låneord.
Tvåstaviga ord med ändeisen -or är en osvensk
singularform. Ex. doktor rektor pastor motor humor.
Den latinska ändeisen -us har ingen motsvarighet i
tvåstaviga svenska ord. Ex. humus opus passus lapsus pondus.
Samma är förhållandet med den latinska ändeisen -um.
Hithörande ord ha dessutom osvensk böjning i pluralis. Ex.
datum faktum Skriptum pensum votum o. s. v.
Tvåstaviga oböjda svenska ord sluta aldrig på o eller i.
Följaktligen betraktas t. ex. franko konto netto brutto porto
saldo solo pari kolli som låneord.
De oböjliga orden flegma patos praxis debet kredit kulmen
äro låneord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
