- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiotredje årgången. 1937 /
180

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Harald Åhlin: Om samverkan mellan facklärare och modersmålslärare vid rättande och bedömande av svenska uppsatser - Svante Bohman: Till frågan om intelligensens natur och utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

HARALD ÅHLIN

lika bra som han själv, vilket väl är skäligen onödigt. Jag
har hört den invändningen göras, att det blir så mycket
arbete för modersmålsläraren, om han först skall rätta det
formella och efter förmåga även det sakliga och sedan föra in
i böckerna även facklärarens rättelser. Härpå kan man svara,
dels att om någon skall skonas, bör det vara fackläraren, som
ej har skyldighet att rätta, dels att modersmålsläraren väl
alltid måste läsa uppsatserna minst två gånger.

Till frågan om intelligensens natur och utveckling.

Av Svante Bohman.

Intelligensmätning och -undersökning har i det allmänna
medvetandet en lätt anstrykning av löje. I någon mån äro
nog intelligensmätarna själva skuld därtill. Forskningsområdet
är ganska nytt, varför misslyckanden i något avseende
förklarligt nog kunna inträffa. Några av de uppgifter (tests),
som föreläggas de unga till lösning, äro kanske oskickligt
formulerade, eller förutsätta kunskaper, som några barn ej ha,
eller tyckas dem för lätta. Sådant väcker kritik och löje.
Och vad kan icke den sårade självkänsla, som vållas av ett
dåligt resultat vid en intelligensmätning, åstadkomma hos ett
barn och dess föräldrar? De anse kanske, att undersökningen
är ett otillbörligt ingrepp i barnets fria själsliv och anföra
klagomål. Intelligensmätaren måste visa mycken
hänsynsfullhet i sitt arbete. Lyckligast vore, att hans resultat icke
bekantgjordes för andra än de ungas lärare, vilka uppenbart
ha stor nytta av dem.

En annan viktig orsak till motståndet mot
intelligensundersökningar är att söka bland den vanliga livsåskådningens
tros-omfattade åsikter. För en icke fackman avse orden
intelligens, förstånd och förnuft i stort sett detsamma. De beteckna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1937/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free