Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svante Bohman: Till frågan om intelligensens natur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till frågan om intelligensens natur och utveckling.
Av Svante Bohman.
(Forts.)
En undersökning av den vanliga användningen av
intelligensbedömningen ger vid handen, att den icke begränsas vare
sig till en bestämd form av tänkande eller ett bestämt
område av tankelivet. Tankeprestationerna bedömas som
intelligenta, antingen de äro konkreta eller abstrakta, enkla eller
logiskt reflekterade, analyserande eller syntetiserande, reaktiva
eller spontana, »inåtvänt» teoretiska eller »utåtvänt» praktiska.
I sistnämnda avseende är skiljaktigheten beroende på arten av
det intresse, som är verksamt i tänkandet. Betingas
intresseriktningen av beskaffenheten hos det tänkta i och för sig
eller dessutom av den praktiska realiseringen av de medel
och det. mål, som man sammanställt i den teoretiska planen
för sitt handlande, det är frågan, som skiljer teoretisk
intelligens från praktisk. Tager man sedan sikte på intressenas
olika styrka och rikedom inom skilda områden av tankelivet,
både de rent teoretiska och de praktiskt verksamma, kan
man skilja mellan naturvetenskaplig, historisk och filosofisk
intelligens å den ena sidan och ekonomisk, politisk, pedagogisk
och olika slag av manuellt teknisk å den andra. Den
praktiska intelligensen visar sig alltså i uppgörandet av den plan,
som ligger till grund för det tekniska utförandet av såväl en
ekonomisk, en politisk och en pedagogisk handling som en
konstnärlig skapelse. Alltefter intresselivets ytterligare
differentiering kan man uppdela intelligensen och tala om
intellektuell läggning för t. ex. geografi, matematik eller filosofi,
för byggnads- och ingenjörsteknik, strategi eller olika
sportgrenars teknik. I alla dessa avseenden kan man undersöka, hur
mycket en yngling kan prestera i förhållande till andra i fråga
om riktigt tänkande, naturligtvis ej med hänsyn till kunskaper,
14—37595. Pedagogisk tidskrift 1937. Häft. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
